FÖRSLAG av samtalsunderlag till filmen – Att så ett frö av tvivel

BAKGRUND

Filmen Att så ett frö av tvivel bygger på den Medborgarutredning som genomfördes inom ramen för Klimataktions arbete under 2015/2016. Medborgarutredningen syftade till att öka kunskapen och engagemanget kring klimat- och miljöfrågor hos den enskilde medborgaren och ta fram underlag för politiskt förändringsarbete. LÄS MER om : Medborgarutredningen

Närmare 800 personer deltog i medborgarutredningens arbete som genomfördes i samarbete med ABF i huvudsak i Stockholm, men också i några städer i övriga landet. Arbetet utfördes i form av föreläsningar, efterföljande samtal och studiecirklar där deltagarna i olika studiecirklar aktivt studerade olika teman med relevans för klimat- och miljöfrågor som energi, ekonomin, utbildning, mat, förhållandet stad och landsbygd, globala rättvisefrågor och vår livsstil. Arbetarnas bildningsförbund är Sveriges största studieförbund med 55 medlemsorganisationer och 63 organisationer med samarbetsavtal. ABF finns i alla landets kommuner och erbjuder studiecirklar, kurser, föreläsningar och kulturarrangemang. LÄS MER om : ABF

Underlag

De texter baserade på fakta, reflektioner och frågeställningar som blev resultatet av studie-cirklarnas tematiska arbete sammanställdes sedan av en redaktionsgrupp ledd av författaren och dramatikern Stina Oscarson som utifrån materialet fick uppdraget att utforma läsdramat Att så ett frö av tvivel som därefter spelats upp live av skådespelare och filmats.

Marlee Beth Matlin, född 24 augusti 1965 i Morton Grove, Illinois, är en amerikansk skådespelerska.
I filmen får vi möta elva karaktärer från vår egen samtid och ta del av deras tankar, reflektioner och upplevda dilemman. Filmen är tänkt att bidra till samtal och diskussioner kring de nödvändiga samhällsförändringar och omställningar som måste till för att klara klimatmålen som i förlängningen kan öka trycket på politikerna att ta sitt ansvar och vidta kraftfulla åtgärder i klimatfrågorna.

Behovet av en ny berättelse

Under bara ett par generationer har vi som lever nu genom vår livsstil och konsumtion förbrukat jordens resurser på ett i längden ohållbart sätt. I de korta avsnitt som ingår i filmen Att så ett frö av tvivel möter vi människor som utifrån olika omständigheter och utgångspunkter har börjat ifrågasätta det rimliga i denna på många sätt oroväckande utveckling i dagens samhälle och tänka på vad den får för konsekvenser både för oss som lever nu och för kommande generationer.

Margaret Mead, (1901-1978) var en amerikansk socialantropolog.
Karaktärerna i filmen väcker många tankar som kan inspirera till reflektion och diskussion kring viktiga klimatfrågor på arbetsplatser, i skola och utbildning, i föreningar, i styrelserum, bland vänner och i andra sammanhang där människor möts. Förhoppningen är att samtal kring filmerna kan bidra till att bryta den ”klimatångest” och känsla av otillräcklighet och handlingsförlamning som många upplever inför de alltmer alarmerande miljö- och klimatfrågorna och leda vidare till ett aktivt förändringsarbete.

Om rollerna

I filmerna möter vi människor som uttrycker tvivel och ifrågasätter sina egna tankar och handlingar i berättelser som tydliggör etiska konflikter kopplade till värderingar och vidare till samhälle och politik. Sådana berättelser har följt människan under alla tider och bidragit med struktur, mening och sammanhang i tillvaron. De spelar också en viktig roll för formandet av våra identiteter och relationer, liksom för värderingar på alla nivåer i samhället.

Berättelserna innehåller i en eller annan form också normer, moralregler och riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till medmänniskor och till djur och natur. Gemensamma berättelser skiljer människan från andra djur och har även möjliggjort en utveckling av teknik och omvandling av hela vår civilisation som på ett revolutionerande sätt förändrat förutsättningarna för vår välfärd men samtidigt också lett till att vi inte längre lever på en nivå som ligger inom gränserna för vad som är hållbart för planeten.

Eldridge Cleaver, (1935-1998) var en amerikansk aktivist och en av grundarna av Svarta pantrarna.
Dagens globala hot mot klimatet utgör i grunden existentiella utmaningar som rör de grundläggande förutsättningarna för människans tillvaro. Det är därför dags att utforma en ny berättelse som synliggör och bygger på människans relation till resten av naturen, från våldsamt utnyttjande till respektfullt samarbete. Denna nya berättelse måste grundas på kvalitet i stället för kvantitet och på en rättvis fördelning av planetens tillgångar.

Hur kan en värld se ut som inte bygger på exploatering av naturen och allt levande och inte heller utnyttjar andra människor – de som är fattiga idag och de generationer som kommer efter oss. Hur bygger vi en sådan värld? Vad kan vi själva göra för att utifrån våra tvivel gå vidare och låta våra tankar gro, växa och slå in på nya banor?

Spelar det någon roll hur vi som enskilda individer lever och agerar eller är detta frågor som bara berör politiker och beslutsfattare på nationell och global nivå? Kan man hämta inspiration i andra kulturers sätt att förhålla sig till livet och världen som i buddisternas förhållningssätt, att man ska leva anständigt, och i hänsyn till de generationer som levt före oss och de som kommer efter oss?

DISKUSSION

Hur kan man använda filmerna i Att så ett frö av tvivel i klimatarbetet?
Ja, utmaningarna är många och frågorna bokstavligt talat livsviktiga.

Syftet med filmerna i Att så ett frö av tvivel är att inspirera och ge underlag för samtal och diskussioner om de samhällsförändringar som är nödvändiga för at klara klimatmålen.

Vilken väg vill du gå? Kanske kan du slå dig ihop med några grannar, arbetskamrater eller vänner som liksom du vill veta mer om klimatfrågor och hitta ett sätt att komma vidare på?  Filmerna kan då fungera som utgångspunkt för informella och spontana samtal i olika konstellationer och även leda till fördjupad kunskap och reflektion inom olika områden genom de förslag på länkar, artiklar, poddar, och andra källor som kompletterar de frågor som föreslås kopplade till de olika

Samtalsformer

En bra början när man träffas i en grupp kan vara att i mindre konstellationer om 2-3 personer diskutera följande frågor under några minuter:

Efter en gemensam genomgång av de tankar som kommit fram i de mindre grupperna kan man komma överens om två eller tre filmer som man tittar på tillsammans, en i taget vid olika tillfällen. Val av film kan naturligtvis göras utifrån olika för gruppen lämplig utgångspunkter och syften.

Augustine ”Og” Mandino II (1923 -1996) was an American author.
Om gruppen är stor bör man inför filmvisningen formera mindre grupper om högst fyra, fem personer som samtalar kring filmen. Samtalen kan också förberedas genom att deltagarna tittar på den aktuella filmen i förväg (gärna flera gånger) och skriver ner tankar och funderingar att ta upp i gruppen.
Sidney Sheldon, (1917-2007) var en amerikansk författare, manusförfattare och regissör/producent.
Inför samtalen utses sedan en samtalsledare med uppgift att varsamt handleda samtalet och tillsammans med gruppen komma överens uppläggningen av samtalet. Här kan det vara bra att enas om vissa ”regler” för hur samtalen ska föras för att man ska få ett gott samtalsklimat (!) som ger varje deltagare möjlighet att komma till tals utan risk för att bli kritiserad, dissad eller omkullpratad. (Jfr. sokratiska samtal
LÄS MER om : Sokratiskt samtal Årskurs 1-3 och Sokratiskt samtal Årskurs 4-6) och om Sokratisk metod & Sokratiskt samtal, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms Universitet, Daniel Nordström, Examensarbete 15 hp.

Samtalsledaren kan sedan inleda samtalet med att gå laget runt då var och en kort berättar om tankar som filmen väckt.

För det fortsatta samtalet kan vissa återkommande frågor ställas:

  • Personen upplever att något inte är OK. Vad är det som inte är OK?
  • Känner ni förståelse för personens tvivel? Tycker ni att personen överreagerar eller har fel. I så fall, på vilket sätt?
  • Vad vill personen förändra? Vem eller vilka skulle kunna bidra till att förverkliga en sådan förändring?
  • Om ni känner för personens tankar; hur skulle ni kunna agera för att undanröja tvivlet?

I ett utbildningssammanhang kan man sammanfatta samtalen i skriftlig form till exempel genom att formulera råd och tankar i ett mail till personen i filmen.

Albert Einstein, (1879-1955) var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker, mest känd för sin relativitetsteori.

SUMMERING

Avsluta med att gemensamt komma fram till frågor i anslutning till filmens tema som ni vill gå vidare med i gruppen, kanske genom att ta del av något av de tips på fördjupning som ges i form av länkar och referenser till varje film. På så sätt kan nästa träff i gruppen förberedas och fokuseras på förutsättningarna för konkreta åtgärder på en strukturell och politisk som gäller omställning på samhällsnivå såväl som på en mer individuell och vardaglig nivå som kan leda till en mer hållbar och ansvarstagande livsstil.

Albert Einstein, (1879-1955) var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker, mest känd för sin relativitetsteori.
För grupper inom verksamheter av olika slag kan dessa samtal också inriktas på förslag på klimatvänliga åtgärder som kan påverka och förändra det dagliga arbetet och verksamhetens inriktning på olika sätt och föras vidare till styrelser, företagsledning, utbildningsansvariga etc.

Underlag för en mer fördjupad och övergripande diskussion kring filmerna:

Här följer några punkter och frågor som kan läggas till grund för vidare och mer fördjupade samtal kring filmen som helhet som kan föras i olika konstellationer och förhoppningsvis bidra till att bryta den ”klimatångest” och känsla av otillräcklighet och handlingsförlamning som många upplever inför de alltmer alarmerande miljö- och klimatfrågorna.

Barns känsla för vad som är rätt och fel

I filmen finns flera personer (främst politikern) som säger att de som barn hade en tydlig känsla för vad som är rätt och fel – men att de sedan som vuxna anpassat sig, tänkt som alla andra och socialiseras in i det rådande systemet.

  • Hur var det för dig som barn och som ung? Hade du tankar och känslor om att skydda allt levande – djur och natur? Känner du likadant idag eller har du förändrats i detta avseende. Vad kan det i så fall bero på?
  • Idealister och aktivister bland tonåringar och studenter blir ofta betraktade som naiva och orealistiska. Är det något du kan känna igen dig i som ung? Och hur ser du på dig själv idag? Kan du tänka dig att aktivt bidra till en omställning som kan rädda klimatet och skapa större rättvisa i någon typ av organiserad form eller på något annat sätt?
  • Frank Lloyd Wright, (1867-1959) var en amerikansk arkitekt.

Nyhetsrapporteringens alarm

I nyhetsrapporteringen och i allt fler forskningsrapporter kan vi läsa om klimatförändringarnas tydliga påverkan i form av stormar, hetta och bränder, översvämningar, människor på flykt m.m.?

  • Hur påverkar det dig? Upplever du att detta går att förändra? Och i så fall hur? Genom politiska beslut, ny teknik, livsstilsförändringar?
  • I den politiska debatten tenderar miljö- och klimatfrågor trots det alltmer akuta läget att komma i skymundan för andra frågor som nu i det senaste valet hösten 2018. Hur vill du förklara detta?
  • Stephen William Hawking, CH CBE FRS FRSA (1942–2018) var en engelsk teoretisk fysiker, kosmolog och författare.

    Ekonomiska intressens betydelse

    Ekonomisk tillväxt framställs i dag som en förutsättning för att hålla arbetslösheten nere, för att bekosta pensioner, vård och omsorg och för att inte investerare ska flyttar sitt kapital från Sverige. Ändå visar forskningen att tillväxtberoendet måste brytas om planeten ska kunna räddas.

    • Hur ser du på detta dilemma?
    • Vilken roll spelar ekonomiska intressen liksom kortsiktiga politiska mål om ökad produktivitet och tillväxt för att tona ner och avfärda miljö- och klimatfrågornas betydelse?
      LÄS MER om : Global orättvisa på Global Policy Forum som sammanställer kritiken mot det den rådande obalansen i världen
    • Vad ska vi kräva av politiker och företagare?

      • Kan man försvara den etablerade synen på utveckling – där ekonomiska intressen och dagens arbetsmarknad alltid sätts i första rummet – samtidigt som denna utveckling leder till katastrofala konsekvenser för planetens och människors överlevnad?
      • Vad kan vi själva göra för att utifrån våra tvivel gå vidare?

        • Hur kan vi låta våra tankar gro, växa och slå in på nya banor?
        • Vilken väg vill du gå? Kan du slå dig ihop med några grannar, arbetskamrater eller vänner som liksom du vill ta tag i dessa frågor och hitta ett sätt att komma vidare på?
        • Vad vill du/ni göra rent praktiskt? Köpbojkotter? Sluta flyga? Sluta köra bil? Bli vegetarian?
        • Utmaningarna är många men frågorna är bokstavligt talat livsviktiga; hur kan en värld se ut som inte bygger på exploatering av naturen och allt levande och inte heller utnyttjar andra människor – de som är fattiga idag och de generationer som kommer efter oss. Och hur bygger vi en sådan värld, genom FN etc?
          LÄS MER om : COP24 Katowice 2012 och deklarationen om ”En rättvis omfördelning”
        • James Ephraim Lovelock, (1919-) i Letchworth Garden City, är en brittisk författare, biokemist och uppfinnare. Lovelock är känd för att 1972 ha presenterat Gaiahypotesen, som därefter utvecklades till Gaiateorin.

          Hur kan vi utforma nya berättelser?

          • Kan vi hämta inspiration i andra kulturers sätt att förhålla sig till liv och naturen?
            LÄS MER om : James Lovelocks Gaiateori och läs indianhövdingen Chief Seattle´s tal till den federala amerikanska regeringen 1854 … ty detta land är heligt för oss
          • Kan vi lära av exempelvis buddisternas förhållningssätt, att man ska leva anständigt, och i hänsyn med de generationer som levt före oss och de som kommer efter oss?
            LÄS MER om : Kungariket Bhutan och deras analys av som menas med välstånd
          • Hur kan vi utforma nya berättelser inom ramen för de planetära gränserna berättelser
            i kommunpolitiken, i hyresgästföreningar eller i bostadsrättsföreningar?
          • På arbetsplatserna i relation till personalpolitik och verksamhetsutveckling?
          • I förhållande till skogsbolagens avkastningskrav i relation till CO2 utsläpp och den hotade biologiska mångfalden?
          • I de verksamheter ni själva är delaktiga i som boende, arbetsplatser, föreningar?
          VAD MENAR VI MED UTHÅLLIG UTVECKLING?

          SE DE TRE OMRÅDEN SOM MÅSTE SAMVERKA FÖR ATT EN UTHÅLLIG UTVECKLING BLR MÖJLIG

          Tiden är Nu!

          STUDIEMATERIAL         MILJÖKONTAKTER         VAD FÖRVÄNTAS AV OSS         STARTSIDA