Stora salen bilder


TILLBAKA         Till POSITIVA EXEMPEL         Till STUDIEMATERIAL         Till MILJÖKONTAKTER

ARARAT – Alternative Research in Architecture Resources Art and Technology, på Moderna Museet 1976

INGET NYTT UNDER SOLEN brukar vi säga, men faktum är att för snart 46 år sedan tillkom idén om en framtidsutställning som ville beskriva den önskvärda framtiden;  en framtid som var ekologiskt uthållig och som såg Världen som en samverkande helhet: Solen, Vinden, Vattnet och Jorden och i mitten människan – Homo sapiens – den förnuftiga; en människa som tar ansvar för sina handlingar och söker alternativa, hänsynsfulla vägar för både individer och samhälle som inte förstör möjligheterna för framtida generationer att kunna leva uthålligt här på planeten Jorden.

ARARAT var resultatet av ett samarbete mellan konstnärer, arkitekter, humanister, tekniker och hantverkare som velat sammanföra nyskapande idéer inom konst och teknik i kontakt med forskning och bred praktisk erfarenhet. Det är viktigt att vi alla deltog från våra skilda utgångspunkter och med detta arbete bidrog till att fördjupa och bredda diskussionen om det framtida önskvärda uthålliga samhället. Utställningen kom till på initiativ av arkitekten Hans Nordenström och efter en förstudietid på tre år uppfördes den i alla Moderna Museets lokaler, såväl inomhus som utomhus.

Projektnamnet ARARAT var en sammanställning av ett helhetstänkande som kunde uttolkas i de olika bokstäverna möjliga innebörd och samtidigt en hänvisning till det mytologiska berg med samma namn, Ararat i Turkiet och som en gång, i förhistorisk tid, ska ha räddat mänskligheten efter den så kallade Syndafloden:
A för Alternative,
R för Research,
A för Architecture,
R
för Resources,
A för Art och
T för Technology.
ARARAT ville ge konkreta och åskådliga exempel på vad som då hände inom alternativ teknik och hur framtidens kretsloppsfunktioner måste samverka. Den ville visa på de speciella förutsättningar vårt land hade. Den ville ge impulser och inspiration till aktion och öka kunskapsspridningen. Här är den första skissen av Hans Nordenström från 1973 på hur detta aktiva ”flödesschema”, med de omgivande energiflödena, då måste komma in i samhällsbygget på ett mycket mera integrerat sätt och detta gäller än i dag.

ARARAT bestod av:
En UTOMHUSDEL med ekologiska byggnader och konstruktioner i funktion, solhus, återbrukshus, växthus, vindsnurror, solfångare m.m.
Det mesta byggdes i full skala och var ”transparenta” med sina energisystem så att dessa blev pedagogiskt tillgängliga och sensoriskt upplevelsebara för alla åldrar. Olika typer av solenergianpassade lösningar presenterades och elproducerande och pumpande vindsnurror stod uppställda runt om i utställningsområdet runt museet. 

En grupp arkitektstuderande och konstnärer byggde till och under utställningen ett ”återbrukshus” med namnet – Formhuset.  
SE BILDER från : UTOMHUSDELEN     LÄS MER i : UTOMHUSDELENS LÖSBLAD       TITTA PÅ : FORMHUSET T  

STORA SALEN var utställningens centrum.

Här framställdes det framtida ekologiska samhället i form av en hel konstruktion där besökaren kunde röra sig i flera plan — en befolkad skulptur som representerade det urbana samhället med dess komplicerade kretslopp och flöden i kontakt med omland och omgivande natur. Konstruktionen inramades av de fyra elementen sol, jord, luft och vatten som upptog var sin vägg. Besökarna kunde i rummet följa skilda kretslopp i t ex odlings — hushållsavfall eller energi — kraftindustri och hantverk samt återanvändning.
SE BILDER från : STORA SALEN     LÄS MER i : STORA SALENS LÖSBLAD

Ett FRAMTIDSGALLERI och NUTIDSGALLERI  visade solhus, tekniska anläggningar och föremål från olika delar av världen, exempel på u-landsteknik, historiska solmaskiner mm. Genom den långa korridoren kunde man se och uppleva miljöhot som vår livsstil skapat och de negativa konsekvenser dessa innebär på miljön och den utsugning som denna innebär för andra kulturer i världen. Det nutida industrisamhället med dess negativa effekter, globala levnadsvillkor, sambanden mellan I-land och U-land blev åskådliggjorda.
SE BILDER från : NUTIDS- & FRAMTIDSGALLERIET     LÄS MER i : FRAMTIDSGALLERIETS LÖSBLAD
LÄS MER i : NUTIDSGALLERIETS LÖSBLAD

En BARNVERKSTAD

Entrén till barnverkstadens utomhusdel

inomhus och utomhus där besökare i alla åldrar kunde bygga, konstruera, diskutera och pröva ekologiska apparater. SE BILDER från : BARNVERKSTADEN LÄS MER i : VERKSTADENS LÖSBLAD

EKOTEKET skötte information och bokförsäljning. SE BILDER från : EKOTEKET
LÄS MER om : EKOTEKETS LÖSBLAD     LADDA ner häftet : EKOTEKET om ARARAT
En serie HÄFTEN gavs ut till utställningen – de var 8 stycken (Ha tålamod med nedladdningen då filerna är ganska stor för att lämpa sig till utskrift).
LÄS i HÄFTENA : Nr 1 HumanekologiNr 2 Humanekologi, Nr 3 Solen, Nr 4 Jorden, Nr 5 Vattnet, Nr 6 Luften,,,Nr 7 Varför ARARAT? och Nr 8 Några källor – en litteraturlista.

En SEMINARIESERIE hölls i Moderna Muséets biograf, den bestod av 10 delar:

  • — Klimatförändringar till följd av ökad energianvändning och följderna för livet på jorden.
  • — Energi och naturresurser – en grundläggande presentation av våra globala resurser.
  • — Livsmedel — en bred översikt över frågor kring näringsriktig kost och fördelningen av markresurser.
  • — Samhällsordningen och den sociala kontrollen — om arbetsmiljö, produktionsförhållandena, masskommunikation, biologisk ingenjörskonst, datorutveckling, social kontroll, skola/utbildning, arbete/fritid m m
  • — Vad är ekologi? En presentation med tre utgångspunkter.
  • — Socialistisk planhushållning — ekonomiska och politiska synpunkter på ett förverkligande av det resursbevarande samhället.
  • — Föredragsblock med utländska solexperter.
  • — Lucas Aerospace Industries. Ett engelskt exempel på omställning av militär produktion till innovativa lösningar för alternativ teknik.
  • — Förutsättningar för förändring – nya sociala rum.
  • — Slutdebatt — om det ekologiska samhället. ARARAT gruppen och representanter för de politiska partierna möts och diskuterar.

En UTSTÄLLNINGSKATALOG bestående av ett 50-tal lösblad. Dessa fanns tillgängliga i gula små lådor i anslutning till utställningens olika delar.

DU HITTAR UTSTÄLLNINGENS LÖSBLAD PÅ
DE OLIKA AVDELNINGARNA SOM ÄR BESKRIVNA HÄR OVANFÖR.

ARARAT-utställningen i Venedig

I den skandinaviska paviljongen ställdes ARARAT ut på biennalen i Venedig 1976

blev Sveriges bidrag till Biennalen 1976. En miniversion uppfördes med delar från Stockholmsutsställningen i den Nordiska paviljongen i Giardini.
SE några BILDER från : VENEDIG-BIENNALEN

Till POSITIVA EXEMPEL           Till STUDIEMATERIAL           Till MILJÖKONTAKTER

Positiva exempel

På denna sida hittar du en mängd exempel på omställningar runt om
i Sverige och i Världen för att skapa en bättre, solidarisk och uthållig samhällsutveckling – såväl lokalt, nationellt och internationellt.

Thomas Jefferson, (1743-1826) var USA:s tredje president 1801–1809. Han var även den främste upphovsmannen till den amerikanska självständighetsförklaringen.

KLIMATFÖRÄNDRINGEN ÄR EN REALITET – VI MÅSTE AGERA NU!

Vi måste förändra allt, vår livsstil, våra vanor och vårt resursslöseri.

VI MÅSTE SNARAST ÄNDRA VÅR LIVSSTIL

Den enskilde kan inte göra allt men vi kan göra mycket.

VI MÅSTE STÄLLA OM TILL FÖRNYBAR ENERGI

Energislagen måste samverka för att vi ska få ett hållbart energisystem.

BIOBRÄNSLEN

Biobränslen måste användas i större utsträckning.

VI MÅSTE BORT FRÅN DAGENS BILSAMHÄLLE

Cykling främjar både miljö och hälsa.

ELDRIVNA FORDON

Förnybar el till elfordon är bra för miljön.

KOLLEKTIVTRAFIK

En bra kollektivtrafik minskar privatbilismen.

HÅLLBART JORDBRUK

Ekologiska metoder i lantbruket minskar miljöbelastningarna.

STADSODLINGAR & PERMAKULTUR

Närproducerade livsmedel ökar kvaliteten på maten, minskar transporterna och sårbarheten.

MATHANTVERK

Lokalt förädlade råvaror skapar arbetstillfällen på landsbygden.

VI MÅSTE BÖRJA BYGGA SUNDA OCH ENERGIEFFEKTIVA HUS

Miljöanpassad arkitektur är en framtida nödvändighet.

VI MÅSTE GÖRA VÅRA STÄDER HÅLLBARA

Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet.

VI MÅSTE BORT FRÅN SLIT OCH SLÄNG SAMHÄLLET

Kretsloppsanpassning av vår konsumtion är en nödvändighet.

ETT HÅLLBART SAMHÄLLE BEHÖVER EN LEVANDE LANDSBYGD

Våra basbehov måste i största mån kunna tillgodoses lokalt.

ATT RESA ÄR OCKSÅ ETT MORALISKT STÄLLNINGSTAGANDE

Vi måste minska konsekvenserna från vårt resande.

ENERGISNÅLA OCH KLIMATSMART BYGGMATERIAL

Byggmaterialen måste minska negativa klimatgasutsläpp.

VÅRT EKONOMISKA SYSTEM MÅSTE FÖRÄNDRAS

En ny ekonomi måste utvecklas i harmoni med människans behov inom planetens gränser.

Willie Hugh Nelson, (1933- ) är en amerikansk countrysångare, gitarrist, låtskrivare och skådespelare.


TILLBAKA         POSITIVA EXEMPEL         STUDIEMATERIAL       MILJÖKONTAKTER

1 INGEN FATTIGDOM

GLOBAL RÄTTVISA ÄR DET ENDA SKYDD VI HAR MOT VÅLD I ALLA FORMER

Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär även brist på frihet, inflytande, hälsa, utbildning och säkerhet. Det brukar kallas för multidimensionell fattigdom. Idag lever 1,3 miljarder människor i multidimensionell fattigdom och av dessa är hälften under 18 år.

Brist på mat, sjukvård, säkerhet och rent vatten dödar tusentals människor varje dag, men det blir bättre och sedan 1990 har den extrema fattigdomen halverats. Mål 1 handlar om att avskaffa fattigdom i alla dess former och ge alla människor i världen chans till ett värdigt och tryggt liv.
[rl_gallery id=”579″]

Bakgrund till filmen

Samtalsunderlag till filmen ”Att så ett frö av tvivel”

Filmen ”Att så ett frö av tvivel” bygger på den Medborgarutredning som genomfördes inom ramen för Klimataktions arbete 2015/2016.

Medborgarutredningen syftade till att öka kunskapen och engagemanget kring klimat- och miljöfrågor hos den enskilde medborgaren och ta fram underlag för politiskt förändringsarbete. Närmare 800 personer deltog i medborgarutredningens arbete som genomfördes i samarbete med ABF i huvudsak i Stockholm, men också i några städer i övriga landet, i form av föreläsningar, efterföljande samtal och studiecirklar. I studiecirklarna behandlades teman med relevans för klimat- och miljöfrågor som energi, ekonomin utbildning, mat, förhållandet stad och landsbygd, globala rättvisefrågor och vår livsstil.

De texter baserade på fakta, reflektioner och frågeställningar som blev resultatet av studiecirklarnas tematiska arbete utgjorde sedan grunden för en redaktionsgrupp ledd av författaren och dramatikern Stina Oscarson som utifrån materialet fick uppdraget att utforma läsdramat ”Att så ett frö av tvivel”. Läsdramat filmades med hjälp av skådespelare som skildrar 11 karaktärer från vår egen samtid och deras tankar, reflektioner och upplevda dilemman.

Filmen är tänkt att bidra till samtal och diskussioner kring de nödvändiga samhällsförändringar och omställningar som måste till för att klara klimatmålen och i förlängningen öka trycket på politikerna att ta sitt ansvar och vidta kraftfulla åtgärder i klimatfrågorna.

Hur vi kan använda filmen ”Att så ett frö av tvivel” i klimatarbetet

Syftet med filmen ”Att så ett frö” är att inspirera och ge underlag för samtal och diskussioner om de samhällsförändringar som är nödvändiga för att klara klimatmålen. Samtalen kan t ex föras i form av gemensam reflektion och diskussion kring viktiga klimatfrågor på arbetsplatser, i skola och utbildning, i föreningar, i styrelserum, bland vänner och i andra sammanhang där människor möts. Förhoppningen är att samtal kring filmerna kan bidra till att bryta den ”klimatångest” och känsla av otillräcklighet och handlingsförlamning som många upplever inför de alltmer alarmerande miljö- och klimatfrågorna och leda vidare till ett aktivt förändringsarbete.

I filmerna möter vi människor som uttrycker tvivel och ifrågasätter sina egna tankar och handlingar i berättelser som tydliggör etiska konflikter kopplade till värderingar och vidare till samhälle och politik. Berättelser har följt människan under alla tider och bidragit med struktur, mening och sammanhang i tillvaron. De spelar också en viktig roll för formandet av våra identiteter och relationer, liksom för värderingar på alla nivåer i samhället. Stora berättelser innehåller också normer, moralregler och riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till medmänniskor och till djur och natur och har även möjliggjort en utveckling av teknik och omvandling av hela vår civilisation som på ett revolutionerande sätt förändrat förutsättningarna för vår välfärd. Men nu ser vi att vi inte längre lever på en nivå inom gränserna för vad som är hållbart för planeten.

Filmen kan sammantaget förhoppningsvis bidra till en ny berättelse, med hållbar utveckling i fokus

Under bara ett par generationer har vi som lever nu genom vår livsstil och konsumtion förbrukat jordens resurser på ett i längden ohållbart sätt. Utmaningarna är många och frågorna är bokstavligt talat livsviktiga. Hur kan en värld se ut – och hur kan vi själva bidra till att skapa en värld som inte bygger på exploatering av naturen och allt levande och inte heller utnyttjar andra människor; de som är fattiga idag och de generationer som kommer efter oss.?

Vad kan vi själva göra för att utifrån våra tvivel gå vidare och låta våra tankar gro, växa och slå in på nya banor? Kan vi lära av exempelvis buddisternas förhållningssätt, att man ska leva anständigt, och i hänsyn till de generationer som levt före oss och de som kommer efter oss? Spelar det någon roll hur vi som enskilda individer lever och agerar eller är detta frågor som bara berör politiker och beslutsfattare på nationell och global nivå?

I filmerna möter vi människor som uttrycker tvivel och ifrågasätter sina egna tankar och handlingar i berättelser som tydliggör etiska konflikter kopplade till värderingar och vidare till samhälle och politik. Berättelser har följt människan under alla tider och bidragit med struktur, mening och sammanhang i tillvaron. De spelar också en viktig roll för formandet av våra identiteter och relationer, liksom för värderingar på alla nivåer i samhället. Stora berättelser innehåller i en eller annan form också normer, moralregler och riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till medmänniskor och till djur och natur. Sådana gemensamma berättelser skiljer människan från andra djur och har även möjliggjort en utveckling av teknik och omvandling av hela vår civilisation som på ett revolutionerande sätt förändrat förutsättningarna för vår välfärd men samtidigt också lett till att vi inte längre lever på en nivå som ligger inom gränserna för vad som är hållbart för planeten.
Dagens globala hot mot klimatet utgör i grunden existentiella utmaningar som rör de grundläggande förutsättningarna för människans tillvaro. Det är därför dags att utforma en ny berättelse som synliggör och bygger på människans relation till resten av naturen, från våldsamt utnyttjande till respektfullt samarbete. Denna nya berättelse grundas på kvalitet i stället för kvantitet och på en rättvis fördelning av planetens tillgångar.

Förslag till struktur av samtal utifrån filmen

Kanske kan du slå dig ihop med några grannar, arbetskamrater eller vänner som liksom du vill veta mer om klimatfrågor och hitta ett sätt att komma vidare på?  Filmerna i ”Att så ett frö” kan då fungera som utgångspunkt för informella och spontana samtal i olika konstellationer och även leda till fördjupad kunskap och reflektion inom olika områden genom de förslag på länkar, artiklar, poddar, och andra källor som kompletterar de frågor som föreslås kopplade till de olika filmerna.

En bra början kan vara att träffas i en grupp och att dela in sig i konstellationer om 2-3 personer för att diskutera de frågor som skisseras nedan.

Efter en gemensam genomgång av de tankar som kommit fram i de mindre grupperna kan man till en början komma överens om två eller tre filmer som bäst passar målgruppen och som man tittar tillsammans en i taget vid olika tillfällen. Val av film kan naturligtvis göras utifrån andra för gruppen lämpliga utgångspunkter och syften. Samtalen kan också förberedas genom att deltagarna tittar på den aktuella filmen i förväg.

Inför samtalen utses en samtalsledare som har till uppgift att med varsam hand leda samtalet och tillsammans med gruppen komma överens uppläggningen av samtalet och vissa ”regler” för hur samtalen ska föras för att man ska få ett gott samtalsklimat (!) som på bästa sätt ger alla deltagare möjlighet att komma till tals utan risk för att bli kritiserad, dissad eller omkullpratad. (Jfr sokratiska samtal). Samtalsledaren kan sedan inleda samtalet med att gå laget runt då var och en kort berättar om tankar som filmen väckt.

Allmängiltiga frågor att diskutera utifrån filmen ”Att så ett frö”

Följande frågor rör filmen som helhet och fokuserar de tvivel som återspeglas i alla filmens karaktärer. De kan alltså diskuteras oavsett vilka karaktärer i filmen grupperna valt att särskilt fokusera på:

• Personen upplever att det vi kallar utveckling inte verkar ha lett oss på rätt väg. Hur tänker ni själva kring personernas tvivel?
• Vad vill personerna förändra? Vem eller vilka skulle kunna hjälpa personen att förverkliga denna förändring?
• Är detta frågor som du själv tänker mycket på och som oroar dig?
• Diskuterar du ofta frågor om miljö och klimat i familjen och/eller med dina vänner eller på jobbet arbetskamrater?
• På vilket sätt berörs och aktualiseras frågor om miljö och klimat i det sammanhang/ den verksamhet/förening/aktivitet som du eller ni gemensamt deltar i?

Exempel på frågor för fördjupad övergripande diskussion:

Här följer några punkter och frågor som kan läggas till grund för vidare och mer fördjupade samtal att föras i olika konstellationer.

Barns känsla för vad som är rätt och fel: I filmen finns flera personer (främst politikern) som säger att de som barn hade en tydlig känsla för vad som är rätt och fel – men att de sedan som vuxna anpassat sig, tänkt som alla andra och socialiseras in i det rådande systemet.

Hur var det för dig som barn och som ung? Hade du tankar och känslor om att skydda allt levande – djur och natur? Känner du likadant idag eller har du förändrats i detta avseende. Vad kan det i så fall bero på?

Idealister och aktivister bland tonåringar och studenter blir ofta betraktade som naiva och orealistiska. Är det något du kan känna igen dig i som ung? Och hur ser du på dig själv idag? Kan du tänka dig att aktivt bidra till en omställning som kan rädda klimatet och skapa större rättvisa i någon typ av organiserad form eller på något annat sätt?

Nyhetsrapporteringens alarm: I nyhetsrapporteringen och i allt fler forskningsrapporter kan vi läsa om klimatförändringarnas tydliga påverkan i form av stormar, hetta och bränder, översvämningar, människor på flykt mm? Hur påverkar det dig? Upplever du att detta går att förändra? Och i så fall hur? Genom politiska beslut, ny teknik, livsstilsförändringar? I den politiska debatten tenderar miljö- och klimatfrågor trots det alltmer akuta läget att komma i skymundan för andra frågor som nu i det senaste valet hösten 2018. Hur ska man förklara detta?

Ekonomiska intressens betydelse. Vilken roll spelar ekonomiska intressen liksom ohållbara och kortsiktiga politiska mål om ökad produktivitet och tillväxt för att tona ner och avfärda miljö- och klimatfrågornas betydelse? Ekonomisk tillväxt framställs i dag som en förutsättning för att hålla arbetslösheten nere, för att bekosta pensioner, vård och omsorg och för att inte investerare ska flyttar sitt kapital från Sverige. Ändå visar forskningen att tillväxtberoendet måste brytas om planeten ska kunna räddas. Hur ser du på detta dilemma?

Vad ska vi kräva av politiker och företagare? Kan man försvara den etablerade synen på utveckling – där ekonomiska intressen och dagens arbetsmarknad alltid sätts i första rummet -samtidigt som denna utveckling leder till katastrofala konsekvenser för planetens överlevnad?

Vad kan vi själva göra för att utifrån våra tvivel gå vidare? Hur kan vi låta våra tankar gro, växa och slå in på nya banor? Vilken väg vill du gå? Kan du slå dig ihop med några grannar, arbetskamrater eller vänner som liksom du vill ta tag i dessa frågor och hitta ett sätt att komma vidare på? Utmaningarna är många men frågorna är bokstavligt talat livsviktiga; hur kan en värld se ut som inte bygger på exploatering av naturen och allt levande och inte heller utnyttjar andra människor – de som är fattiga idag och de generationer som kommer efter oss. Och hur bygger vi en sådan värld?

Kan vi hämta inspiration i andra kulturers sätt att förhålla sig till liv och naturen?

***
I tillägg till samtal av allmängiltig karaktär följer nedan ett antal diskussionsfrågor som mer specifikt utgår från de 11 enskilda karaktärerna i filmen:

LÄRAREN:
Känner du igen dig i läraren vars elev fått henne att tvivla på sitt uppdrag med tanke på växande klimathot?
Pratar ni om detta i skolan; bland kollegor och med skolledning?
Hur ser du på lärarens uppleda konflikt? Ska hon verka för att eleverna anpassas eller ge eleverna verktyg att förändra och bidra till mer fokus på klimatfrågan?
Hur tänker du på följande som tycks vara grundläggande frågor för varje enskild pedagog?
På vilka sätt ryms lärarens tankar i läroplanen?

Hur bemöts tankar om klimatet som läraren i filmen för fram?
Vad kan jag som enskild lärare göra när jag känner igen mig i läraren i filmen?
Hur tänker jag att skolledning, skolchef och skolpolitiker bör ta del av önskemål om utveckling och förändring som gynnar klimat och hållbar utveckling?
POLITIKERN

Känner du igen dig i politikern som en gång hade fina ideal men som anpassat sig till ”verkligheten”?
Barn har ofta en bra känsla för vad som är rätt och fel. Vad tror du om att politiker och andra beslutsfattare skulle ha barnpaneler som rådgivare?
Hur tänker du allmänt att politiker ska förhålla sig till generationer som kommer efter oss – och vars livsmöjligheter påverkas av hur vi idag konsumerar och lever våra liv?
Vilket ansvar bör utkrävas av beslutsfattare/politiker i fråga om långsiktighet, hållbarhet och klimatpåverkan?
Känner du igen dig i att vara en som inte vill ifrågasätta för mycket, eftersom det skulle göra det svårt för dig att arbeta kvar där du är och/eller kunna förstöra möjligheterna att bli befordrad?

KRONOFOGDEN
I de rika länderna ska man helst låna så mycket som möjligt för att konsumera så mycket som möjligt. I fattiga länder däremot kan det vara näst intill omöjligt att göra sig skuldfri, här växer i stället skulden hela tiden till fördel för de rika länderna. Är det rättvist?

Hur skulle ett motsvarande samtal se ut om det hölls mellan den fattiges och den rikes representanter.
I Parisavtalet har man tänkt på detta och beslutat hur de rika länderna ska avsätta medel till klimatåtgärder i utvecklingsländer. Läs motion 208 i Klimatriksdagens samlade motioner 2018 (rättvis klimatfinansiering), under rubriken Global rättvisa.
Skulle ett Världsparlament inom FN kunna vara en möjlighet att skapa global demokrati? Läs Petter Ölmunger och www.unt.se
liberala ungdomsföreningens artikel Det behövs ett Världsparlament.
FN har nu insett att nuvarande ekonomiska system dödar planeten. Läs artikeln i Veckans affärer FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system.
För att inte överstiga en klimatförändring över 2° får vi inte släppa ut mer C02 än xxxx ton per person. Hur ska vi fördela den kvoten rättvist ur ett globalt perspektiv

KONSUMENTEN
Vi är många som kan känna igen oss i glädjen över en inköpt billig tröja men låt oss för ett ögonblick reflektera över vad det egentliga priset för den billiga tröjan är.
Vad vet vi om hur produkten produceras? Hur får vi information om detta? Hur transporteras den till oss? Eventuella övriga påfrestningar på miljön?
Hur skulle mina konsumtionsval påverkas om jag visste mer om hur låga inköpspriser kan vara kopplade till svältlöner för arbetare, förgiftning av vatten och kraftig påverkan på både klimat och miljö?
Hur förhåller sig miljöpåverkan under tillverkningen till den miljöpåverkan som konsumentens klädvård åstadkommer?
Om priset på kläder vore högre skulle dina konsumentvanor ändras då?

KONSTNÄREN:
Känner du igen dig i den upproriska unga konstnären?
Håller du med om att snävt ekonomiska intressen liksom förödande av jorden, naturen, klimatet och allt levande utgör det värsta av alla brott?
Är alla slags protester, aktioner och konstuttryck – även bildäcksbränning – försvarbara för att driva klimatfrågan?
Kan alltför våldsamma protester riskera att skapa motstånd mot klimatrörelsen och skada aktivism och klimatarbetet?
Vad finns det för andra ”fredligare” sätt protestera på?
Det är svårt att nå fram med klimatfrågorna i mediabruset: Hur kan man på ett effektivt sätt slå igenom med dessa frågor i olika medier och nå ut till och engagera fler människor?
Greta Thunberg, den unga skolflickan som demonstrerar utanför Riksdagshuset har visat ett exempel på hur det går att få genomslag för klimatengagemang, och att få följare?
Vad kan du, ensam eller i samverkan med andra själv göra?

BONDEN

Bör kompletteras med frågor enligt ovanstående utifrån befintlig text!

FÖRSLAG TILL AVRUNDNING AV GRUPPSAMTALEN SAMT EVENTUELL FORTSÄTTNING GENOM ATT AGERA I KLIMATFRÅGAN

Avsluta med att gemensamt komma fram till om det finns några frågor i anslutning till filmens tema som ni vill gå vidare med i gruppen, kanske genom att ta del av något av de tips på fördjupning som ges till varje film.

På så sätt kan nästa träff i gruppen förberedas och fokuseras på förutsättningarna för konkreta åtgärder som krävs för en strukturell och politisk omställning på samhällsnivå som på en mer individuell vardaglig nivå som kan leda till en mer hållbar och ansvarstagande livsstil. För grupper inom verksamheter av olika slag kan dessa samtal också inriktas på förslag på klimatvänliga åtgärder som kan påverka och förändra verksamhetens inriktning på olika sätt som kan föras vidare till styrelser, företagsledning, utbildningsansvariga etc.

LÄNKAR SOM RÖR ÖVERGRIPANDE FRÅGOR: fyll på !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

https://www.va.se/nyheter/2018/09/17/festen-ar-over-forskare-larmar-om-att-marknadstanket-dodar-planeten/
Medborgarutredningens livsstilsrapport:
http://u8963565.fsdata.se/medborgarutredningen/Dok/Rapport;%20Vaor%20livsstil;%20160616.pdf
Professorn i humanekologi, Alf Hornborg, förklarar i boken Nollsummespelet:
http://www.gp.se/kultur/alf-hornborg-nollsummespelet-teknikfetischism-och-global-milj%C3%B6r%C3%A4ttvisa-1.115964
Regeringens strategi för hållbar konsumtion:
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/10/strategi-for-hallbar-konsumtion-kortversion/
Fair action-en ideell organisation som granskar och påverkar företag när det gäller deras ageranden i fattiga länder, tex har de nyligen framgångsrikt påverkat H&M att betala högre löner i Bangladesh.
https://www.google.se/search?q=fair+action&ie=UTF-8&oe=UTF-8&hl=sv-se&client=safari

Hallå världen är det nån där?

Du har landat här på jorden!
Vi är många som är oroliga för att vi håller på att föröda den enda jord vi har. En jord vi fått till låns av framtida generationer … i förtroende.
Dagens globala hot mot klimatet utgör i grunden existentiella utmaningar som rör de grund­läggande förutsättningarna för människans tillvaro.
På denna hemsida kommer du få träffa elva röster som tvivlar på att vi kan fortsätta leva som vi gör. Ingen människa står ensam utan vi lever alla i relation till varandra och omvärlden på såväl nära som på långt håll. I kunskapen om vår tid kan vi inte skylla på någon annan utan vi är en del av problemet och måste därmed också vara en del av lösningen.
De 11 rösterna uttrycker erfarenheter och synpunkter som har framkommit ur en större studie som regissören Stina Oscarson sammanställt till en film med namnet:
Att så ett frö av tvivel; den bygger på Klimataktions Medborgarutredning med över 800 människor som har arbetat med processen för att få fram ett underlag som skulle framläggas till politiker och Riksdag. Arbetet pågick under tiden 2015/2016. Dessa har sammanställts till 11 porträtt som läses av 11 skådespelare. Varje avsnitt inleds med Stinas sammanfattande ord.
Om du trycker på en av bilderna eller en av de 11 knapparna under bilderna roterar karusellen och trycker du en gång till på bilden t.ex. på den du vill lyssna på startar berättelsen. Berättelserna står i relation till vad man kan och till vad vi alla måste göra för att inte försämra levnadsförutsättningarna för framtida generationer. Mer om praktiska, konkreta exempel på hur denna omställning kan gå till kommer du att hitta längre ner på hemsidan.
Välkommen att bidra till en positiv förändring!