Studiematerial – frågeställningar & funderingar

ROLLERNAS TVIVEL – HÄR PÅ SIDAN HITTAR DU ETT URVAL FUNDERINGAR ATT REFLEKTERA ÖVER
Du kan säkert komma på fler aspekter som kan ha påverkat de elva rollerna …

Så tar du ansvar för dina handlingar.
  •    Hur kom det sig att träddödaren fick moralångest och bytte inriktning på sitt liv?
  •    Kan du tillämpa mannens omvändelse på något i ditt eget liv?
  •    Idag genomsyras vårt samhälle av frestelser som kan ge människor ekonomisk vinning genom att offra natur och blunda för klimateffekter. Räkna upp minst 5 områden där du själv sett eller läst om detta.
  •    Skulle du själv kunna tänka dig att bli ”skogvaktare”, både bildlikt och bokstavligt? T.ex. genom att demonstrera när vägar ska dras genom naturskyddade områden? Eller gruvor ska öppnas för kortsiktiga vinstintressen?
  • Hur ser du på skogen som kolsänkor, dvs att skogen i högre grad ska stå kvar och inte avverkas?

    Dina handlingar är också avgörande.
  •    Är det bättre att arbeta generellt och politiskt med klimatfrågan än att försöka påverka sin närmaste omgivning?
  •    Hur kan vi påverka politiker och andra beslutsfattare, t ex de i näringslivet?
  •    Vilka argument biter bäst på klimatförnekare?
  •    Hur kan du själv undgå att bli utbränd av ditt starka engagemang?
  •    Vad vill du ge för råd till människor som vill jobba aktivt med klimatfrågor?
  •    Tänker du att det är lättare om kan arbetar i grupp för klimatet, så att man får stöd av varandra? Vilka skulle du vilja arbeta tillsammans med? 

  •    Hur skulle det offentliga samtalet kunna utvecklas för att konkretisera klimatfrågan? Hur frigöra tanken utan att fastna i moralism?
  • Det är något speciellt att bry sig om andra.
  •    Känner du igen dig i politikern som en gång hade fina ideal men som anpassat sig till den berättelse som fastslår att jobben och tillväxten går före allt oavsett konsekvenserna för planeten?
  •    Barn har ofta en stark känsla för vad som är rätt och fel. Vad tror du om att politiker och andra beslutsfattare skulle ha barnpaneler som rådgivare?
  •    Hur ser du på dig själv som klimatarbetare? Känner du en tvekan inför att ta ställning och ifrågasätta för mycket, till exempel för att det skulle kunna äventyra din anställning eller förstöra möjligheterna att bli befordrad?
  •    Vilket ansvar bör utkrävas av beslutsfattare och politiker i fråga om långsiktighet, hållbarhet och klimatpåverkan? Hur bör beslutsfattare och politiker mer allmänt förhålla sig till kommande generationer vars livsmöjligheter påverkas av hur vi idag konsumerar och lever våra liv?
  •    Om du var politiker (oavsett parti) skulle du då i dagens läge prioritera miljö- och klimatfrågor och arbeta aktivt för hållbarhet och klimat? Tycker du att politiker gör det de kan för miljön? Hur stödjer du de som verkar för en hållbar framtid bäst?
  • I alla situationer är du en förebild.
  •    Om du själv är lärare eller har kontakt med lärare, känner du igen den frustration som läraren ger uttryck för och får henne att tvivla på sitt uppdrag?
  •    Tror ni detta är ett centralt dilemma, något man kan prata om i skolan bland kollegor och med skolledning?
  •    Hur ser ni på lärarens uppleda konflikt? Ska hon verka för att eleverna anpassas eller ge eleverna verktyg att förändra? Hur ser uppdraget ut?
  •    Hur tänker du på följande grundläggande frågor för varje enskild pedagog?
  •    Vad är viktigt att förmedla till elever i grundskolan och varför?
  •    Vilket ansvar ser ni att man har som lärare för att eleverna ska utvecklas till empatiska och ansvarsfulla vuxna med ett engagemang för samhället.
  •    Vad kan man enskild lärare göra när man står inför ett dilemma som det i filmen situationen? I klassrummet, i kollegiet på skolan, i relation till skolledning, skolpolitiker?
  •    Hur bör skolan bemöta elevernas tankar om klimathotet och engagera eleverna i ett aktivt klimatarbete?
  •    Vilket ansvar har skolan, skolledning och skolpolitiker för en utveckling och förändring som gynnar klimat och hållbar utveckling?
  • Lär dig att hitta fram till lagom.
  •    Hur ofta tar du reda på hur varan du köper produceras?
  •    Vet du hur du får information om hur varan tillverkas?
  •    Vet du hur varan transporteras till oss och vet du något om den sammantagna miljö- och klimatpåverkan för varan när du köper den?
  •    Har du ställt dig frågor om vilken miljöpåverkan vi åstadkommer som konsumenter av kläder (klädvård, slit och släng)?
  •    Vet du att vi idag lägger lika mycket pengar på kläder som i början av 2000-talet, men konsumerar fler plagg? Anledningen är de allt lägre världsmarknadspriserna på textilier.
  •    Är du beredd att köpa mindre kläder för att bidra till att minska den negativa miljöpåverkan som den ökande klädproduktionen bidrar till? Skulle du vilja engagera dig tillsammans med andra för ökad kundmedvetenhet?
  • Lär dig se huvudsak före bisak.
  •    Hur vill du beskriva det dilemma som den facklige representanten hamnat i?
  •    Ser du någon väg ut ur detta dilemma?
  •    På vilket sätt skulle motsvarande dilemma kunna uppstå i din arbetsplats och din fackförening?
  •    Hur kan man politiskt undvika arbetslöshet i samband med nedläggningar av klimathotande verksamheter i en förestående omställning?
  •    Hur kommer fackföreningarnas roll att påverkas i en omställning för ökad hållbarhet?
  •    Kan du skissa på en uppgift för en fackförening som vill arbeta för både sysselsättning och hållbar verksamhet?
  •    Kan du tänka dig att skriva motioner eller på annat sätt agera för att fackliga organisationer mer aktivt kan bidra till ökad hållbarhet?
  • Känn igen vad som är viktigt för livet.
  •    Hur tycker du att tågtransporter ska kunna bli bra och billiga alternativ till mer ohållbart flygande?
  •    Idag subventioneras flyget medan tåg ofta ska bära sina egna kostnader. Är det rimligt?
  •    Bör subventioner tillämpas för att stimulera tågresandet?
  •    Idag talas mer om helheten i transporter och att inte prima är titta på tåg, bilar etc. Hur tänker du att mobiliteten av människor i din egen stadsdel eller där du bor bäst skulle kunna organiseras, så att barn kommer till skolan, äldre får tillgång till sjukvård, människor som arbetar kan ta sig till både arbeten och affärer på ett bekvämt och hållbart sätt?
  •    Hur skulle du vilja arbeta för att få genomslag för bättre helhetstänkande i fråga om transporter av både människor och varor? Hur kan tågen bli mer tillförlitliga vad gäller avgångar och ankomsttider?
  •    Vad tänker du om att vi alla alltid tycks ha så bråttom att transporteras. Vad säger det om livskvalitet och hälsa/ohälsa?
  • De gröna växtcellerna är de som bär allt liv.
  •    Kvinnan i filmen ger uttryck för ett dilemma och en stor uppgivenhet som har att göra med valet mellan kvantitet och kvalitet att göra? Hur då?

  •    Kvinnan talar om jordbruket som en andlig verksamhet. Vad tror du hon menar med det och delar du hennes uppfattning?
  •    Kan du ta fram exempel på hur storskaligt jordbruk kan bedrivas utan användning av konstgödning och växtgifter, som skadar både människor, djur och klimat.
  •    På vilket sätt kan vi konsumenter bidra till att förgiftandet av jorden stoppas?
  •    Vilka åtgärder måste vidtas från samhällets sida, både på nationell och global nivå?
  •    Ekologiska produkter är i allmänhet dyra och därmed inte tillgängliga för alla på samma sätt. Anser du att dessa produkter därför borde subventioneras?
  •    I förhållande till vår befolkning har vi mycket markyta i Sverige som inte brukas. Kan och bör vi i samband med en omställning öka vår självförsörjningsgrad?
  •    Hur ser du på möjligheterna att motivera unga människor att ägna sig åt jordbruk och odling idag?
  • En dubbelmoral urholkar din omdöme.
  •    Hur kan vi få pressen att fungera utan att tidningar ska behöva ta in så mycket reklam som idag – reklam som t ex står i direkt motsats till artiklar i tidningarna om vikten av klimathänsyn och minskat konsumtion och minskat resande?
  •    Kan presstöd vara en variant som minskar beroendet av reklamintäkter?
Eller mer digital media?
  •    SvT och radio fungerar ju utan reklam. Vad kan vi lära av dem?
  •    Hur kan media överlag bidra till att öka människors insikt och kunskap om klimatfrågor?
  •    DNs kulturchef skriver aktivt om klimatfrågan och vikten av att agera. Vad tror du om genomslaget av hans artiklar? Hur kan det backas upp?
  •    Ge exempel på fler aktörer/debattörer som ökar förståelsen när det gäller att agera snabbt på klimatområdet.
  • Lär dig att känna igen ditt kosmiska konto.
  •    I de rika länderna uppmanas vi att låna så mycket som möjligt för att kunna konsumera så mycket som möjligt. I fattiga länder kan det vara näst intill omöjligt att göra sig skuldfri.
    Ska det vara så? Vad hindrar dem från att bli skuldfria? Hur kan vi förändra detta orättvisa förhållande?
  •    Är det bättre att ge bistånd stället för att avskriva utvecklingsländernas skulder?
  •    Varför anser kronofogden att den utmätningshotade kvinnan saknar ödmjukhet?
  •    Och vad menar kvinnan med att framtiden inte kan stå i skuld?
  •    Varför tror du att kronofogden plötsligt bestämmer sig för att hjälpa kvinnan? Tänker han rätt?
  •    Hur ska vi se på skuldsättning med tanke på klimatförändringarnas konsekvenser?
  • Konsten följer livet och vår attityd till detta.
  •     Känner du igen dig eller någon nära anhörig i den upproriska unga konstnären?
  •     Håller du med om att snäva och kortsiktiga ekonomiska intressen som innebär förödande av jorden, naturen, klimatet och allt levande utgör det värsta av alla brott?
  •     Är alla slags protester, aktioner och konstuttryck – även bildäcksbränning försvarbara för att driva klimatfrågan med tanke på dess angelägenhetsgrad eller kan alltför våldsamma protester få motsatt effekt och riskera att skada klimatarbetet?
  •     Vad finns det för ”fredligare” sätt protestera på i vardagen, på arbetsplatsen, i samhället för att uppmärksamma och åtgärda klimatfrågan?
  •     Greta Thunberg, den unga skolflickan som demonstrerar utanför Riksdagshuset har visat ett exempel på hur det går att få genomslag för klimatengagemang, och att få följare? 
Vad kan du, ensam eller i samverkan med andra själv göra?
  •     Det är svårt att nå fram med klimatfrågorna i mediebruset: Hur kan man på ett effektivt sätt slå igenom med dessa frågor i olika medier och nå ut till och engagera fler människor?
  • 1 INGEN FATTIGDOM

    GLOBAL RÄTTVISA ÄR DET ENDA SKYDD VI HAR MOT VÅLD I ALLA FORMER

    Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär även brist på frihet, inflytande, hälsa, utbildning och säkerhet. Det brukar kallas för multidimensionell fattigdom. Idag lever 1,3 miljarder människor i multidimensionell fattigdom och av dessa är hälften under 18 år.

    Brist på mat, sjukvård, säkerhet och rent vatten dödar tusentals människor varje dag, men det blir bättre och sedan 1990 har den extrema fattigdomen halverats. Mål 1 handlar om att avskaffa fattigdom i alla dess former och ge alla människor i världen chans till ett värdigt och tryggt liv.
    [rl_gallery id=”579″]

    Bakgrund till filmen

    Samtalsunderlag till filmen ”Att så ett frö av tvivel”

    Filmen ”Att så ett frö av tvivel” bygger på den Medborgarutredning som genomfördes inom ramen för Klimataktions arbete 2015/2016.

    Medborgarutredningen syftade till att öka kunskapen och engagemanget kring klimat- och miljöfrågor hos den enskilde medborgaren och ta fram underlag för politiskt förändringsarbete. Närmare 800 personer deltog i medborgarutredningens arbete som genomfördes i samarbete med ABF i huvudsak i Stockholm, men också i några städer i övriga landet, i form av föreläsningar, efterföljande samtal och studiecirklar. I studiecirklarna behandlades teman med relevans för klimat- och miljöfrågor som energi, ekonomin utbildning, mat, förhållandet stad och landsbygd, globala rättvisefrågor och vår livsstil.

    De texter baserade på fakta, reflektioner och frågeställningar som blev resultatet av studiecirklarnas tematiska arbete utgjorde sedan grunden för en redaktionsgrupp ledd av författaren och dramatikern Stina Oscarson som utifrån materialet fick uppdraget att utforma läsdramat ”Att så ett frö av tvivel”. Läsdramat filmades med hjälp av skådespelare som skildrar 11 karaktärer från vår egen samtid och deras tankar, reflektioner och upplevda dilemman.

    Filmen är tänkt att bidra till samtal och diskussioner kring de nödvändiga samhällsförändringar och omställningar som måste till för att klara klimatmålen och i förlängningen öka trycket på politikerna att ta sitt ansvar och vidta kraftfulla åtgärder i klimatfrågorna.

    Hur vi kan använda filmen ”Att så ett frö av tvivel” i klimatarbetet

    Syftet med filmen ”Att så ett frö” är att inspirera och ge underlag för samtal och diskussioner om de samhällsförändringar som är nödvändiga för att klara klimatmålen. Samtalen kan t ex föras i form av gemensam reflektion och diskussion kring viktiga klimatfrågor på arbetsplatser, i skola och utbildning, i föreningar, i styrelserum, bland vänner och i andra sammanhang där människor möts. Förhoppningen är att samtal kring filmerna kan bidra till att bryta den ”klimatångest” och känsla av otillräcklighet och handlingsförlamning som många upplever inför de alltmer alarmerande miljö- och klimatfrågorna och leda vidare till ett aktivt förändringsarbete.

    I filmerna möter vi människor som uttrycker tvivel och ifrågasätter sina egna tankar och handlingar i berättelser som tydliggör etiska konflikter kopplade till värderingar och vidare till samhälle och politik. Berättelser har följt människan under alla tider och bidragit med struktur, mening och sammanhang i tillvaron. De spelar också en viktig roll för formandet av våra identiteter och relationer, liksom för värderingar på alla nivåer i samhället. Stora berättelser innehåller också normer, moralregler och riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till medmänniskor och till djur och natur och har även möjliggjort en utveckling av teknik och omvandling av hela vår civilisation som på ett revolutionerande sätt förändrat förutsättningarna för vår välfärd. Men nu ser vi att vi inte längre lever på en nivå inom gränserna för vad som är hållbart för planeten.

    Filmen kan sammantaget förhoppningsvis bidra till en ny berättelse, med hållbar utveckling i fokus

    Under bara ett par generationer har vi som lever nu genom vår livsstil och konsumtion förbrukat jordens resurser på ett i längden ohållbart sätt. Utmaningarna är många och frågorna är bokstavligt talat livsviktiga. Hur kan en värld se ut – och hur kan vi själva bidra till att skapa en värld som inte bygger på exploatering av naturen och allt levande och inte heller utnyttjar andra människor; de som är fattiga idag och de generationer som kommer efter oss.?

    Vad kan vi själva göra för att utifrån våra tvivel gå vidare och låta våra tankar gro, växa och slå in på nya banor? Kan vi lära av exempelvis buddisternas förhållningssätt, att man ska leva anständigt, och i hänsyn till de generationer som levt före oss och de som kommer efter oss? Spelar det någon roll hur vi som enskilda individer lever och agerar eller är detta frågor som bara berör politiker och beslutsfattare på nationell och global nivå?

    I filmerna möter vi människor som uttrycker tvivel och ifrågasätter sina egna tankar och handlingar i berättelser som tydliggör etiska konflikter kopplade till värderingar och vidare till samhälle och politik. Berättelser har följt människan under alla tider och bidragit med struktur, mening och sammanhang i tillvaron. De spelar också en viktig roll för formandet av våra identiteter och relationer, liksom för värderingar på alla nivåer i samhället. Stora berättelser innehåller i en eller annan form också normer, moralregler och riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till medmänniskor och till djur och natur. Sådana gemensamma berättelser skiljer människan från andra djur och har även möjliggjort en utveckling av teknik och omvandling av hela vår civilisation som på ett revolutionerande sätt förändrat förutsättningarna för vår välfärd men samtidigt också lett till att vi inte längre lever på en nivå som ligger inom gränserna för vad som är hållbart för planeten.
    Dagens globala hot mot klimatet utgör i grunden existentiella utmaningar som rör de grundläggande förutsättningarna för människans tillvaro. Det är därför dags att utforma en ny berättelse som synliggör och bygger på människans relation till resten av naturen, från våldsamt utnyttjande till respektfullt samarbete. Denna nya berättelse grundas på kvalitet i stället för kvantitet och på en rättvis fördelning av planetens tillgångar.

    Förslag till struktur av samtal utifrån filmen

    Kanske kan du slå dig ihop med några grannar, arbetskamrater eller vänner som liksom du vill veta mer om klimatfrågor och hitta ett sätt att komma vidare på?  Filmerna i ”Att så ett frö” kan då fungera som utgångspunkt för informella och spontana samtal i olika konstellationer och även leda till fördjupad kunskap och reflektion inom olika områden genom de förslag på länkar, artiklar, poddar, och andra källor som kompletterar de frågor som föreslås kopplade till de olika filmerna.

    En bra början kan vara att träffas i en grupp och att dela in sig i konstellationer om 2-3 personer för att diskutera de frågor som skisseras nedan.

    Efter en gemensam genomgång av de tankar som kommit fram i de mindre grupperna kan man till en början komma överens om två eller tre filmer som bäst passar målgruppen och som man tittar tillsammans en i taget vid olika tillfällen. Val av film kan naturligtvis göras utifrån andra för gruppen lämpliga utgångspunkter och syften. Samtalen kan också förberedas genom att deltagarna tittar på den aktuella filmen i förväg.

    Inför samtalen utses en samtalsledare som har till uppgift att med varsam hand leda samtalet och tillsammans med gruppen komma överens uppläggningen av samtalet och vissa ”regler” för hur samtalen ska föras för att man ska få ett gott samtalsklimat (!) som på bästa sätt ger alla deltagare möjlighet att komma till tals utan risk för att bli kritiserad, dissad eller omkullpratad. (Jfr sokratiska samtal). Samtalsledaren kan sedan inleda samtalet med att gå laget runt då var och en kort berättar om tankar som filmen väckt.

    Allmängiltiga frågor att diskutera utifrån filmen ”Att så ett frö”

    Följande frågor rör filmen som helhet och fokuserar de tvivel som återspeglas i alla filmens karaktärer. De kan alltså diskuteras oavsett vilka karaktärer i filmen grupperna valt att särskilt fokusera på:

    • Personen upplever att det vi kallar utveckling inte verkar ha lett oss på rätt väg. Hur tänker ni själva kring personernas tvivel?
    • Vad vill personerna förändra? Vem eller vilka skulle kunna hjälpa personen att förverkliga denna förändring?
    • Är detta frågor som du själv tänker mycket på och som oroar dig?
    • Diskuterar du ofta frågor om miljö och klimat i familjen och/eller med dina vänner eller på jobbet arbetskamrater?
    • På vilket sätt berörs och aktualiseras frågor om miljö och klimat i det sammanhang/ den verksamhet/förening/aktivitet som du eller ni gemensamt deltar i?

    Exempel på frågor för fördjupad övergripande diskussion:

    Här följer några punkter och frågor som kan läggas till grund för vidare och mer fördjupade samtal att föras i olika konstellationer.

    Barns känsla för vad som är rätt och fel: I filmen finns flera personer (främst politikern) som säger att de som barn hade en tydlig känsla för vad som är rätt och fel – men att de sedan som vuxna anpassat sig, tänkt som alla andra och socialiseras in i det rådande systemet.

    Hur var det för dig som barn och som ung? Hade du tankar och känslor om att skydda allt levande – djur och natur? Känner du likadant idag eller har du förändrats i detta avseende. Vad kan det i så fall bero på?

    Idealister och aktivister bland tonåringar och studenter blir ofta betraktade som naiva och orealistiska. Är det något du kan känna igen dig i som ung? Och hur ser du på dig själv idag? Kan du tänka dig att aktivt bidra till en omställning som kan rädda klimatet och skapa större rättvisa i någon typ av organiserad form eller på något annat sätt?

    Nyhetsrapporteringens alarm: I nyhetsrapporteringen och i allt fler forskningsrapporter kan vi läsa om klimatförändringarnas tydliga påverkan i form av stormar, hetta och bränder, översvämningar, människor på flykt mm? Hur påverkar det dig? Upplever du att detta går att förändra? Och i så fall hur? Genom politiska beslut, ny teknik, livsstilsförändringar? I den politiska debatten tenderar miljö- och klimatfrågor trots det alltmer akuta läget att komma i skymundan för andra frågor som nu i det senaste valet hösten 2018. Hur ska man förklara detta?

    Ekonomiska intressens betydelse. Vilken roll spelar ekonomiska intressen liksom ohållbara och kortsiktiga politiska mål om ökad produktivitet och tillväxt för att tona ner och avfärda miljö- och klimatfrågornas betydelse? Ekonomisk tillväxt framställs i dag som en förutsättning för att hålla arbetslösheten nere, för att bekosta pensioner, vård och omsorg och för att inte investerare ska flyttar sitt kapital från Sverige. Ändå visar forskningen att tillväxtberoendet måste brytas om planeten ska kunna räddas. Hur ser du på detta dilemma?

    Vad ska vi kräva av politiker och företagare? Kan man försvara den etablerade synen på utveckling – där ekonomiska intressen och dagens arbetsmarknad alltid sätts i första rummet -samtidigt som denna utveckling leder till katastrofala konsekvenser för planetens överlevnad?

    Vad kan vi själva göra för att utifrån våra tvivel gå vidare? Hur kan vi låta våra tankar gro, växa och slå in på nya banor? Vilken väg vill du gå? Kan du slå dig ihop med några grannar, arbetskamrater eller vänner som liksom du vill ta tag i dessa frågor och hitta ett sätt att komma vidare på? Utmaningarna är många men frågorna är bokstavligt talat livsviktiga; hur kan en värld se ut som inte bygger på exploatering av naturen och allt levande och inte heller utnyttjar andra människor – de som är fattiga idag och de generationer som kommer efter oss. Och hur bygger vi en sådan värld?

    Kan vi hämta inspiration i andra kulturers sätt att förhålla sig till liv och naturen?

    ***
    I tillägg till samtal av allmängiltig karaktär följer nedan ett antal diskussionsfrågor som mer specifikt utgår från de 11 enskilda karaktärerna i filmen:

    LÄRAREN:
    Känner du igen dig i läraren vars elev fått henne att tvivla på sitt uppdrag med tanke på växande klimathot?
    Pratar ni om detta i skolan; bland kollegor och med skolledning?
    Hur ser du på lärarens uppleda konflikt? Ska hon verka för att eleverna anpassas eller ge eleverna verktyg att förändra och bidra till mer fokus på klimatfrågan?
    Hur tänker du på följande som tycks vara grundläggande frågor för varje enskild pedagog?
    På vilka sätt ryms lärarens tankar i läroplanen?

    Hur bemöts tankar om klimatet som läraren i filmen för fram?
    Vad kan jag som enskild lärare göra när jag känner igen mig i läraren i filmen?
    Hur tänker jag att skolledning, skolchef och skolpolitiker bör ta del av önskemål om utveckling och förändring som gynnar klimat och hållbar utveckling?
    POLITIKERN

    Känner du igen dig i politikern som en gång hade fina ideal men som anpassat sig till ”verkligheten”?
    Barn har ofta en bra känsla för vad som är rätt och fel. Vad tror du om att politiker och andra beslutsfattare skulle ha barnpaneler som rådgivare?
    Hur tänker du allmänt att politiker ska förhålla sig till generationer som kommer efter oss – och vars livsmöjligheter påverkas av hur vi idag konsumerar och lever våra liv?
    Vilket ansvar bör utkrävas av beslutsfattare/politiker i fråga om långsiktighet, hållbarhet och klimatpåverkan?
    Känner du igen dig i att vara en som inte vill ifrågasätta för mycket, eftersom det skulle göra det svårt för dig att arbeta kvar där du är och/eller kunna förstöra möjligheterna att bli befordrad?

    KRONOFOGDEN
    I de rika länderna ska man helst låna så mycket som möjligt för att konsumera så mycket som möjligt. I fattiga länder däremot kan det vara näst intill omöjligt att göra sig skuldfri, här växer i stället skulden hela tiden till fördel för de rika länderna. Är det rättvist?

    Hur skulle ett motsvarande samtal se ut om det hölls mellan den fattiges och den rikes representanter.
    I Parisavtalet har man tänkt på detta och beslutat hur de rika länderna ska avsätta medel till klimatåtgärder i utvecklingsländer. Läs motion 208 i Klimatriksdagens samlade motioner 2018 (rättvis klimatfinansiering), under rubriken Global rättvisa.
    Skulle ett Världsparlament inom FN kunna vara en möjlighet att skapa global demokrati? Läs Petter Ölmunger och www.unt.se
liberala ungdomsföreningens artikel Det behövs ett Världsparlament.
    FN har nu insett att nuvarande ekonomiska system dödar planeten. Läs artikeln i Veckans affärer FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system.
    För att inte överstiga en klimatförändring över 2° får vi inte släppa ut mer C02 än xxxx ton per person. Hur ska vi fördela den kvoten rättvist ur ett globalt perspektiv

    KONSUMENTEN
    Vi är många som kan känna igen oss i glädjen över en inköpt billig tröja men låt oss för ett ögonblick reflektera över vad det egentliga priset för den billiga tröjan är.
    Vad vet vi om hur produkten produceras? Hur får vi information om detta? Hur transporteras den till oss? Eventuella övriga påfrestningar på miljön?
    Hur skulle mina konsumtionsval påverkas om jag visste mer om hur låga inköpspriser kan vara kopplade till svältlöner för arbetare, förgiftning av vatten och kraftig påverkan på både klimat och miljö?
    Hur förhåller sig miljöpåverkan under tillverkningen till den miljöpåverkan som konsumentens klädvård åstadkommer?
    Om priset på kläder vore högre skulle dina konsumentvanor ändras då?

    KONSTNÄREN:
    Känner du igen dig i den upproriska unga konstnären?
    Håller du med om att snävt ekonomiska intressen liksom förödande av jorden, naturen, klimatet och allt levande utgör det värsta av alla brott?
    Är alla slags protester, aktioner och konstuttryck – även bildäcksbränning – försvarbara för att driva klimatfrågan?
    Kan alltför våldsamma protester riskera att skapa motstånd mot klimatrörelsen och skada aktivism och klimatarbetet?
    Vad finns det för andra ”fredligare” sätt protestera på?
    Det är svårt att nå fram med klimatfrågorna i mediabruset: Hur kan man på ett effektivt sätt slå igenom med dessa frågor i olika medier och nå ut till och engagera fler människor?
    Greta Thunberg, den unga skolflickan som demonstrerar utanför Riksdagshuset har visat ett exempel på hur det går att få genomslag för klimatengagemang, och att få följare?
Vad kan du, ensam eller i samverkan med andra själv göra?

    BONDEN

    Bör kompletteras med frågor enligt ovanstående utifrån befintlig text!

    FÖRSLAG TILL AVRUNDNING AV GRUPPSAMTALEN SAMT EVENTUELL FORTSÄTTNING GENOM ATT AGERA I KLIMATFRÅGAN

    Avsluta med att gemensamt komma fram till om det finns några frågor i anslutning till filmens tema som ni vill gå vidare med i gruppen, kanske genom att ta del av något av de tips på fördjupning som ges till varje film.

    På så sätt kan nästa träff i gruppen förberedas och fokuseras på förutsättningarna för konkreta åtgärder som krävs för en strukturell och politisk omställning på samhällsnivå som på en mer individuell vardaglig nivå som kan leda till en mer hållbar och ansvarstagande livsstil. För grupper inom verksamheter av olika slag kan dessa samtal också inriktas på förslag på klimatvänliga åtgärder som kan påverka och förändra verksamhetens inriktning på olika sätt som kan föras vidare till styrelser, företagsledning, utbildningsansvariga etc.

    LÄNKAR SOM RÖR ÖVERGRIPANDE FRÅGOR: fyll på !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

    https://www.va.se/nyheter/2018/09/17/festen-ar-over-forskare-larmar-om-att-marknadstanket-dodar-planeten/
    Medborgarutredningens livsstilsrapport:
    http://u8963565.fsdata.se/medborgarutredningen/Dok/Rapport;%20Vaor%20livsstil;%20160616.pdf
    Professorn i humanekologi, Alf Hornborg, förklarar i boken Nollsummespelet:
    http://www.gp.se/kultur/alf-hornborg-nollsummespelet-teknikfetischism-och-global-milj%C3%B6r%C3%A4ttvisa-1.115964
    Regeringens strategi för hållbar konsumtion:
    https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2016/10/strategi-for-hallbar-konsumtion-kortversion/
    Fair action-en ideell organisation som granskar och påverkar företag när det gäller deras ageranden i fattiga länder, tex har de nyligen framgångsrikt påverkat H&M att betala högre löner i Bangladesh.
    https://www.google.se/search?q=fair+action&ie=UTF-8&oe=UTF-8&hl=sv-se&client=safari

    Hallå världen är det nån där?

    Du har landat här på jorden!
    Vi är många som är oroliga för att vi håller på att föröda den enda jord vi har. En jord vi fått till låns av framtida generationer … i förtroende.
    Dagens globala hot mot klimatet utgör i grunden existentiella utmaningar som rör de grund­läggande förutsättningarna för människans tillvaro.
    På denna hemsida kommer du få träffa elva röster som tvivlar på att vi kan fortsätta leva som vi gör. Ingen människa står ensam utan vi lever alla i relation till varandra och omvärlden på såväl nära som på långt håll. I kunskapen om vår tid kan vi inte skylla på någon annan utan vi är en del av problemet och måste därmed också vara en del av lösningen.
    De 11 rösterna uttrycker erfarenheter och synpunkter som har framkommit ur en större studie som regissören Stina Oscarson sammanställt till en film med namnet:
    Att så ett frö av tvivel; den bygger på Klimataktions Medborgarutredning med över 800 människor som har arbetat med processen för att få fram ett underlag som skulle framläggas till politiker och Riksdag. Arbetet pågick under tiden 2015/2016. Dessa har sammanställts till 11 porträtt som läses av 11 skådespelare. Varje avsnitt inleds med Stinas sammanfattande ord.
    Om du trycker på en av bilderna eller en av de 11 knapparna under bilderna roterar karusellen och trycker du en gång till på bilden t.ex. på den du vill lyssna på startar berättelsen. Berättelserna står i relation till vad man kan och till vad vi alla måste göra för att inte försämra levnadsförutsättningarna för framtida generationer. Mer om praktiska, konkreta exempel på hur denna omställning kan gå till kommer du att hitta längre ner på hemsidan.
    Välkommen att bidra till en positiv förändring!