Stora salen bilder


TILLBAKA         Till POSITIVA EXEMPEL         Till STUDIEMATERIAL         Till MILJÖKONTAKTER

ARARAT – Alternative Research in Architecture Resources Art and Technology, på Moderna Museet 1976

INGET NYTT UNDER SOLEN brukar vi säga, men faktum är att för snart 46 år sedan tillkom idén om en framtidsutställning som ville beskriva den önskvärda framtiden;  en framtid som var ekologiskt uthållig och som såg Världen som en samverkande helhet: Solen, Vinden, Vattnet och Jorden och i mitten människan – Homo sapiens – den förnuftiga; en människa som tar ansvar för sina handlingar och söker alternativa, hänsynsfulla vägar för både individer och samhälle som inte förstör möjligheterna för framtida generationer att kunna leva uthålligt här på planeten Jorden.

ARARAT var resultatet av ett samarbete mellan konstnärer, arkitekter, humanister, tekniker och hantverkare som velat sammanföra nyskapande idéer inom konst och teknik i kontakt med forskning och bred praktisk erfarenhet. Det är viktigt att vi alla deltog från våra skilda utgångspunkter och med detta arbete bidrog till att fördjupa och bredda diskussionen om det framtida önskvärda uthålliga samhället. Utställningen kom till på initiativ av arkitekten Hans Nordenström och efter en förstudietid på tre år uppfördes den i alla Moderna Museets lokaler, såväl inomhus som utomhus.

Projektnamnet ARARAT var en sammanställning av ett helhetstänkande som kunde uttolkas i de olika bokstäverna möjliga innebörd och samtidigt en hänvisning till det mytologiska berg med samma namn, Ararat i Turkiet och som en gång, i förhistorisk tid, ska ha räddat mänskligheten efter den så kallade Syndafloden:
A för Alternative,
R för Research,
A för Architecture,
R
för Resources,
A för Art och
T för Technology.
ARARAT ville ge konkreta och åskådliga exempel på vad som då hände inom alternativ teknik och hur framtidens kretsloppsfunktioner måste samverka. Den ville visa på de speciella förutsättningar vårt land hade. Den ville ge impulser och inspiration till aktion och öka kunskapsspridningen. Här är den första skissen av Hans Nordenström från 1973 på hur detta aktiva ”flödesschema”, med de omgivande energiflödena, då måste komma in i samhällsbygget på ett mycket mera integrerat sätt och detta gäller än i dag.

ARARAT bestod av:
En UTOMHUSDEL med ekologiska byggnader och konstruktioner i funktion, solhus, återbrukshus, växthus, vindsnurror, solfångare m.m.
Det mesta byggdes i full skala och var ”transparenta” med sina energisystem så att dessa blev pedagogiskt tillgängliga och sensoriskt upplevelsebara för alla åldrar. Olika typer av solenergianpassade lösningar presenterades och elproducerande och pumpande vindsnurror stod uppställda runt om i utställningsområdet runt museet. 

En grupp arkitektstuderande och konstnärer byggde till och under utställningen ett ”återbrukshus” med namnet – Formhuset.  
SE BILDER från : UTOMHUSDELEN     LÄS MER i : UTOMHUSDELENS LÖSBLAD       TITTA PÅ : FORMHUSET T  

STORA SALEN var utställningens centrum.

Här framställdes det framtida ekologiska samhället i form av en hel konstruktion där besökaren kunde röra sig i flera plan — en befolkad skulptur som representerade det urbana samhället med dess komplicerade kretslopp och flöden i kontakt med omland och omgivande natur. Konstruktionen inramades av de fyra elementen sol, jord, luft och vatten som upptog var sin vägg. Besökarna kunde i rummet följa skilda kretslopp i t ex odlings — hushållsavfall eller energi — kraftindustri och hantverk samt återanvändning.
SE BILDER från : STORA SALEN     LÄS MER i : STORA SALENS LÖSBLAD

Ett FRAMTIDSGALLERI och NUTIDSGALLERI  visade solhus, tekniska anläggningar och föremål från olika delar av världen, exempel på u-landsteknik, historiska solmaskiner mm. Genom den långa korridoren kunde man se och uppleva miljöhot som vår livsstil skapat och de negativa konsekvenser dessa innebär på miljön och den utsugning som denna innebär för andra kulturer i världen. Det nutida industrisamhället med dess negativa effekter, globala levnadsvillkor, sambanden mellan I-land och U-land blev åskådliggjorda.
SE BILDER från : NUTIDS- & FRAMTIDSGALLERIET     LÄS MER i : FRAMTIDSGALLERIETS LÖSBLAD
LÄS MER i : NUTIDSGALLERIETS LÖSBLAD

En BARNVERKSTAD

Entrén till barnverkstadens utomhusdel

inomhus och utomhus där besökare i alla åldrar kunde bygga, konstruera, diskutera och pröva ekologiska apparater. SE BILDER från : BARNVERKSTADEN LÄS MER i : VERKSTADENS LÖSBLAD

EKOTEKET skötte information och bokförsäljning. SE BILDER från : EKOTEKET
LÄS MER om : EKOTEKETS LÖSBLAD     LADDA ner häftet : EKOTEKET om ARARAT
En serie HÄFTEN gavs ut till utställningen – de var 8 stycken (Ha tålamod med nedladdningen då filerna är ganska stor för att lämpa sig till utskrift).
LÄS i HÄFTENA : Nr 1 HumanekologiNr 2 Humanekologi, Nr 3 Solen, Nr 4 Jorden, Nr 5 Vattnet, Nr 6 Luften,,,Nr 7 Varför ARARAT? och Nr 8 Några källor – en litteraturlista.

En SEMINARIESERIE hölls i Moderna Muséets biograf, den bestod av 10 delar:

  • — Klimatförändringar till följd av ökad energianvändning och följderna för livet på jorden.
  • — Energi och naturresurser – en grundläggande presentation av våra globala resurser.
  • — Livsmedel — en bred översikt över frågor kring näringsriktig kost och fördelningen av markresurser.
  • — Samhällsordningen och den sociala kontrollen — om arbetsmiljö, produktionsförhållandena, masskommunikation, biologisk ingenjörskonst, datorutveckling, social kontroll, skola/utbildning, arbete/fritid m m
  • — Vad är ekologi? En presentation med tre utgångspunkter.
  • — Socialistisk planhushållning — ekonomiska och politiska synpunkter på ett förverkligande av det resursbevarande samhället.
  • — Föredragsblock med utländska solexperter.
  • — Lucas Aerospace Industries. Ett engelskt exempel på omställning av militär produktion till innovativa lösningar för alternativ teknik.
  • — Förutsättningar för förändring – nya sociala rum.
  • — Slutdebatt — om det ekologiska samhället. ARARAT gruppen och representanter för de politiska partierna möts och diskuterar.

En UTSTÄLLNINGSKATALOG bestående av ett 50-tal lösblad. Dessa fanns tillgängliga i gula små lådor i anslutning till utställningens olika delar.

DU HITTAR UTSTÄLLNINGENS LÖSBLAD PÅ
DE OLIKA AVDELNINGARNA SOM ÄR BESKRIVNA HÄR OVANFÖR.

ARARAT-utställningen i Venedig

I den skandinaviska paviljongen ställdes ARARAT ut på biennalen i Venedig 1976

blev Sveriges bidrag till Biennalen 1976. En miniversion uppfördes med delar från Stockholmsutsställningen i den Nordiska paviljongen i Giardini.
SE några BILDER från : VENEDIG-BIENNALEN

Till POSITIVA EXEMPEL           Till STUDIEMATERIAL           Till MILJÖKONTAKTER

Positiva exempel

På denna sida hittar du en mängd exempel på omställningar runt om
i Sverige och i Världen för att skapa en bättre, solidarisk och uthållig samhällsutveckling – såväl lokalt, nationellt och internationellt.

Thomas Jefferson, (1743-1826) var USA:s tredje president 1801–1809. Han var även den främste upphovsmannen till den amerikanska självständighetsförklaringen.

KLIMATFÖRÄNDRINGEN ÄR EN REALITET – VI MÅSTE AGERA NU!

Vi måste förändra allt, vår livsstil, våra vanor och vårt resursslöseri.

VI MÅSTE SNARAST ÄNDRA VÅR LIVSSTIL

Den enskilde kan inte göra allt men vi kan göra mycket.

VI MÅSTE STÄLLA OM TILL FÖRNYBAR ENERGI

Energislagen måste samverka för att vi ska få ett hållbart energisystem.

BIOBRÄNSLEN

Biobränslen måste användas i större utsträckning.

VI MÅSTE BORT FRÅN DAGENS BILSAMHÄLLE

Cykling främjar både miljö och hälsa.

ELDRIVNA FORDON

Förnybar el till elfordon är bra för miljön.

KOLLEKTIVTRAFIK

En bra kollektivtrafik minskar privatbilismen.

HÅLLBART JORDBRUK

Ekologiska metoder i lantbruket minskar miljöbelastningarna.

STADSODLINGAR & PERMAKULTUR

Närproducerade livsmedel ökar kvaliteten på maten, minskar transporterna och sårbarheten.

MATHANTVERK

Lokalt förädlade råvaror skapar arbetstillfällen på landsbygden.

VI MÅSTE BÖRJA BYGGA SUNDA OCH ENERGIEFFEKTIVA HUS

Miljöanpassad arkitektur är en framtida nödvändighet.

VI MÅSTE GÖRA VÅRA STÄDER HÅLLBARA

Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet.

VI MÅSTE BORT FRÅN SLIT OCH SLÄNG SAMHÄLLET

Kretsloppsanpassning av vår konsumtion är en nödvändighet.

ETT HÅLLBART SAMHÄLLE BEHÖVER EN LEVANDE LANDSBYGD

Våra basbehov måste i största mån kunna tillgodoses lokalt.

ATT RESA ÄR OCKSÅ ETT MORALISKT STÄLLNINGSTAGANDE

Vi måste minska konsekvenserna från vårt resande.

ENERGISNÅLA OCH KLIMATSMART BYGGMATERIAL

Byggmaterialen måste minska negativa klimatgasutsläpp.

VÅRT EKONOMISKA SYSTEM MÅSTE FÖRÄNDRAS

En ny ekonomi måste utvecklas i harmoni med människans behov inom planetens gränser.

Willie Hugh Nelson, (1933- ) är en amerikansk countrysångare, gitarrist, låtskrivare och skådespelare.


TILLBAKA         POSITIVA EXEMPEL         STUDIEMATERIAL       MILJÖKONTAKTER

Avsändare till hemsidan

Klimataktion är avsändare till denna hemsida. Hemsidan är upprättad av Jan Öqvist i samarbete med Elisabeth Lundqvist & Mats Arvendal.

Medarbetare till innehållet på hemsidan.

FILMEN
Att så ett frö av tvivel
Manus & regi Stina Oscarson
Foto & redigering: Felix Larnö
Grafik: Daniel Jonsson
Musik: Olof Oscarson
Mask/kostym: Nora Ozarowsky
Producent/regiassistent: Mika Oscarson Kindstrand

POSITIVA EXEMPEL
Utställningen – Frön för framtiden
Varis Bokalders, Ingrid Hallman, Desiree Johansson, Elisabeth Lundqvist, Birgitta Tornérhielm & Jan Öqvist

STUDIEMATERIAL – DISKUSSIONSUNDERLAG
Underlag till fördjupningsdiskussioner
Anna Grönberg, Elisabeth Lundqvist, Eva Avner, Gerd Johnsson-Latham, Gitte Jutvik Guterstam, Monica Segerstedt, Ulla Björklund & Jan Öqvist

ARARAT-utställningen
Eftersom det är väldigt många medaktörer till ARARAT-utställningen så finns i namn förteckning här utan vi hänvisar till de olika avdelningarnas lösblad.
Fotografer är svårt att reda ut så det blir en samlad beskrivning: Love Antell, Varis Bokalders, Thomas Brandt, Bengt Carling, Hans Nordenström, Jan Öqvist

FOTO : Jorden stiger upp bakom månen; NASA – Apollo 11, 20.07.1969
CITAT : Brainy Quote

Kompletterande texter, symboler och bilder är hämtade på nätet för att skapa ett diskussionsunderlag till filmen Att så ett frö av tvivel.
Speciellt förtjänstfullt för den globala förståelsen av vad mänsklighetens största utmaning för en uthållig utveckling består av har The New Divisions skapat i form av ett internationellt begripligt bild- och symbolspråks-lexika (piktogram med text) med kortfattade förklaringar i ett färgsystem. Deras översikt av FN´s 17 global mål och med sina 169 delmål har med sin komplexitet är både attraktiv och kongenial och inte minst lättillgänglig. Det är ett mycket värdefullt verktyg som finns att ladda ner på många av världens språk. Du hittar målen här.
KlimataktionThe New DivisionPersonliga engagemangsnivåer för FN´s globala mål (översätts).

Dalai lama är en titel och linje religiösa ledare inom gelug-sekten, en inriktning inom den tibetanska buddhismen. Tenzin Gyatso –mottagare (1935- ) av Nobels fredspris 1989 är den 14:e Dalai laman av Tibet.

Stina Elisabet Oscarson, född 17 oktober 1975 i Skellefteå, är en svensk teaterregissör, dramatiker/författare, samhällsdebattör och före detta teaterchef.
Klimataktion gav dramatikern, författaren och regissören Stina Oscarson i uppdrag att göra en film baserad på Medborgarutredningens samtal och texter. Det blev filmen ”Att så ett frö av tvivel”.
Filmen ”Att så ett frö av tvivel” hade premiär 14 december på Bio Rio med efterföljande samtal. Särskild inbjudan till till denna visning var miljöorganisationer och alla riksdagsmän. Filmen kommer att kunna beställas för stora och små sammanhang. Det beslöts att en digital handledning med fördjupningsmaterial och diskussionsunderlag skulle tillföras filmen och det är den du just nu tar del av.
Foto: Frankie Fouganthin, 2015
Det finns mer att läsa om Stina på t.ex. Wikipedia. Stina Oscarson

FILMINSPELNING & REDIGERING
Felix Larnö

Felix arbetar på fältet och då för TV4. Annars är han mest aktiv med att bistå utvecklingsländer med att skaffa sig nationell medie- och nyhetsut-sändningskompetens. Tillsammans med reportern Samu Abu Eid följde han FN-insatsen i Mali som beskrivits som ett av världens farligaste FN-uppdrag. Över 130 utländska soldater har på senare år mist livet, framförallt i terror-attacker signerade Al Quaida och andra grupperingar. Där fick han en unik inblick i den svenska utlandsstyrkans vardag, under deras uppdrag i de oroliga norra delarna av landet.

 

TILLBAKA    Till POSITIVA EXEMPEL   Till STUDIEMATERIAL   Till MILJÖKONTAKTER    STARTSIDA

Om filmen av Stina Oscarson

Stina Elisabet Oscarson, född 17 oktober 1975 i Skellefteå, är en svensk teaterregissör, dramatiker/författare, samhällsdebattör och före detta teaterchef.
Klimataktion gav dramatikern, författaren och regissören Stina Oscarson i uppdrag att göra en film baserad på Medborgarutredningens samtal och texter. Det blev filmen ”Att så ett frö av tvivel”.
Filmen ”Att så ett frö av tvivel” hade premiär 14 december på Bio Rio med efterföljande samtal. Särskild inbjudan till till denna visning var miljöorganisationer och alla riksdagsmän. Filmen kommer att kunna beställas för stora och små sammanhang. Det beslöts att en digital handledning med fördjupningsmaterial och diskussionsunderlag skulle tillföras filmen och det är den du just nu tar del av.
Foto: Frankie Fouganthin, 2015

Det finns mer att läsa om Stina på t.ex. Wikipedia.
Stina Oscarson

FÖRSLAG av samtalsunderlag till filmen – Att så ett frö av tvivel

BAKGRUND

Filmen Att så ett frö av tvivel bygger på den Medborgarutredning som genomfördes inom ramen för Klimataktions arbete under 2015/2016. Medborgarutredningen syftade till att öka kunskapen och engagemanget kring klimat- och miljöfrågor hos den enskilde medborgaren och ta fram underlag för politiskt förändringsarbete. LÄS MER om : Medborgarutredningen

Närmare 800 personer deltog i medborgarutredningens arbete som genomfördes i samarbete med ABF i huvudsak i Stockholm, men också i några städer i övriga landet. Arbetet utfördes i form av föreläsningar, efterföljande samtal och studiecirklar där deltagarna i olika studiecirklar aktivt studerade olika teman med relevans för klimat- och miljöfrågor som energi, ekonomin, utbildning, mat, förhållandet stad och landsbygd, globala rättvisefrågor och vår livsstil. Arbetarnas bildningsförbund är Sveriges största studieförbund med 55 medlemsorganisationer och 63 organisationer med samarbetsavtal. ABF finns i alla landets kommuner och erbjuder studiecirklar, kurser, föreläsningar och kulturarrangemang. LÄS MER om : ABF

Underlag

De texter baserade på fakta, reflektioner och frågeställningar som blev resultatet av studie-cirklarnas tematiska arbete sammanställdes sedan av en redaktionsgrupp ledd av författaren och dramatikern Stina Oscarson som utifrån materialet fick uppdraget att utforma läsdramat Att så ett frö av tvivel som därefter spelats upp live av skådespelare och filmats.

Marlee Beth Matlin, född 24 augusti 1965 i Morton Grove, Illinois, är en amerikansk skådespelerska.
I filmen får vi möta elva karaktärer från vår egen samtid och ta del av deras tankar, reflektioner och upplevda dilemman. Filmen är tänkt att bidra till samtal och diskussioner kring de nödvändiga samhällsförändringar och omställningar som måste till för att klara klimatmålen som i förlängningen kan öka trycket på politikerna att ta sitt ansvar och vidta kraftfulla åtgärder i klimatfrågorna.

Behovet av en ny berättelse

Under bara ett par generationer har vi som lever nu genom vår livsstil och konsumtion förbrukat jordens resurser på ett i längden ohållbart sätt. I de korta avsnitt som ingår i filmen Att så ett frö av tvivel möter vi människor som utifrån olika omständigheter och utgångspunkter har börjat ifrågasätta det rimliga i denna på många sätt oroväckande utveckling i dagens samhälle och tänka på vad den får för konsekvenser både för oss som lever nu och för kommande generationer.

Margaret Mead, (1901-1978) var en amerikansk socialantropolog.
Karaktärerna i filmen väcker många tankar som kan inspirera till reflektion och diskussion kring viktiga klimatfrågor på arbetsplatser, i skola och utbildning, i föreningar, i styrelserum, bland vänner och i andra sammanhang där människor möts. Förhoppningen är att samtal kring filmerna kan bidra till att bryta den ”klimatångest” och känsla av otillräcklighet och handlingsförlamning som många upplever inför de alltmer alarmerande miljö- och klimatfrågorna och leda vidare till ett aktivt förändringsarbete.

Om rollerna

I filmerna möter vi människor som uttrycker tvivel och ifrågasätter sina egna tankar och handlingar i berättelser som tydliggör etiska konflikter kopplade till värderingar och vidare till samhälle och politik. Sådana berättelser har följt människan under alla tider och bidragit med struktur, mening och sammanhang i tillvaron. De spelar också en viktig roll för formandet av våra identiteter och relationer, liksom för värderingar på alla nivåer i samhället.

Berättelserna innehåller i en eller annan form också normer, moralregler och riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till medmänniskor och till djur och natur. Gemensamma berättelser skiljer människan från andra djur och har även möjliggjort en utveckling av teknik och omvandling av hela vår civilisation som på ett revolutionerande sätt förändrat förutsättningarna för vår välfärd men samtidigt också lett till att vi inte längre lever på en nivå som ligger inom gränserna för vad som är hållbart för planeten.

Eldridge Cleaver, (1935-1998) var en amerikansk aktivist och en av grundarna av Svarta pantrarna.
Dagens globala hot mot klimatet utgör i grunden existentiella utmaningar som rör de grundläggande förutsättningarna för människans tillvaro. Det är därför dags att utforma en ny berättelse som synliggör och bygger på människans relation till resten av naturen, från våldsamt utnyttjande till respektfullt samarbete. Denna nya berättelse måste grundas på kvalitet i stället för kvantitet och på en rättvis fördelning av planetens tillgångar.

Hur kan en värld se ut som inte bygger på exploatering av naturen och allt levande och inte heller utnyttjar andra människor – de som är fattiga idag och de generationer som kommer efter oss. Hur bygger vi en sådan värld? Vad kan vi själva göra för att utifrån våra tvivel gå vidare och låta våra tankar gro, växa och slå in på nya banor?

Spelar det någon roll hur vi som enskilda individer lever och agerar eller är detta frågor som bara berör politiker och beslutsfattare på nationell och global nivå? Kan man hämta inspiration i andra kulturers sätt att förhålla sig till livet och världen som i buddisternas förhållningssätt, att man ska leva anständigt, och i hänsyn till de generationer som levt före oss och de som kommer efter oss?

DISKUSSION

Hur kan man använda filmerna i Att så ett frö av tvivel i klimatarbetet?
Ja, utmaningarna är många och frågorna bokstavligt talat livsviktiga.

Syftet med filmerna i Att så ett frö av tvivel är att inspirera och ge underlag för samtal och diskussioner om de samhällsförändringar som är nödvändiga för at klara klimatmålen.

Vilken väg vill du gå? Kanske kan du slå dig ihop med några grannar, arbetskamrater eller vänner som liksom du vill veta mer om klimatfrågor och hitta ett sätt att komma vidare på?  Filmerna kan då fungera som utgångspunkt för informella och spontana samtal i olika konstellationer och även leda till fördjupad kunskap och reflektion inom olika områden genom de förslag på länkar, artiklar, poddar, och andra källor som kompletterar de frågor som föreslås kopplade till de olika

Samtalsformer

En bra början när man träffas i en grupp kan vara att i mindre konstellationer om 2-3 personer diskutera följande frågor under några minuter:

Efter en gemensam genomgång av de tankar som kommit fram i de mindre grupperna kan man komma överens om två eller tre filmer som man tittar på tillsammans, en i taget vid olika tillfällen. Val av film kan naturligtvis göras utifrån olika för gruppen lämplig utgångspunkter och syften.

Augustine ”Og” Mandino II (1923 -1996) was an American author.
Om gruppen är stor bör man inför filmvisningen formera mindre grupper om högst fyra, fem personer som samtalar kring filmen. Samtalen kan också förberedas genom att deltagarna tittar på den aktuella filmen i förväg (gärna flera gånger) och skriver ner tankar och funderingar att ta upp i gruppen.
Sidney Sheldon, (1917-2007) var en amerikansk författare, manusförfattare och regissör/producent.
Inför samtalen utses sedan en samtalsledare med uppgift att varsamt handleda samtalet och tillsammans med gruppen komma överens uppläggningen av samtalet. Här kan det vara bra att enas om vissa ”regler” för hur samtalen ska föras för att man ska få ett gott samtalsklimat (!) som ger varje deltagare möjlighet att komma till tals utan risk för att bli kritiserad, dissad eller omkullpratad. (Jfr. sokratiska samtal
LÄS MER om : Sokratiskt samtal Årskurs 1-3 och Sokratiskt samtal Årskurs 4-6) och om Sokratisk metod & Sokratiskt samtal, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms Universitet, Daniel Nordström, Examensarbete 15 hp.

Samtalsledaren kan sedan inleda samtalet med att gå laget runt då var och en kort berättar om tankar som filmen väckt.

För det fortsatta samtalet kan vissa återkommande frågor ställas:

  • Personen upplever att något inte är OK. Vad är det som inte är OK?
  • Känner ni förståelse för personens tvivel? Tycker ni att personen överreagerar eller har fel. I så fall, på vilket sätt?
  • Vad vill personen förändra? Vem eller vilka skulle kunna bidra till att förverkliga en sådan förändring?
  • Om ni känner för personens tankar; hur skulle ni kunna agera för att undanröja tvivlet?

I ett utbildningssammanhang kan man sammanfatta samtalen i skriftlig form till exempel genom att formulera råd och tankar i ett mail till personen i filmen.

Albert Einstein, (1879-1955) var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker, mest känd för sin relativitetsteori.

SUMMERING

Avsluta med att gemensamt komma fram till frågor i anslutning till filmens tema som ni vill gå vidare med i gruppen, kanske genom att ta del av något av de tips på fördjupning som ges i form av länkar och referenser till varje film. På så sätt kan nästa träff i gruppen förberedas och fokuseras på förutsättningarna för konkreta åtgärder på en strukturell och politisk som gäller omställning på samhällsnivå såväl som på en mer individuell och vardaglig nivå som kan leda till en mer hållbar och ansvarstagande livsstil.

Albert Einstein, (1879-1955) var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker, mest känd för sin relativitetsteori.
För grupper inom verksamheter av olika slag kan dessa samtal också inriktas på förslag på klimatvänliga åtgärder som kan påverka och förändra det dagliga arbetet och verksamhetens inriktning på olika sätt och föras vidare till styrelser, företagsledning, utbildningsansvariga etc.

Underlag för en mer fördjupad och övergripande diskussion kring filmerna:

Här följer några punkter och frågor som kan läggas till grund för vidare och mer fördjupade samtal kring filmen som helhet som kan föras i olika konstellationer och förhoppningsvis bidra till att bryta den ”klimatångest” och känsla av otillräcklighet och handlingsförlamning som många upplever inför de alltmer alarmerande miljö- och klimatfrågorna.

Barns känsla för vad som är rätt och fel

I filmen finns flera personer (främst politikern) som säger att de som barn hade en tydlig känsla för vad som är rätt och fel – men att de sedan som vuxna anpassat sig, tänkt som alla andra och socialiseras in i det rådande systemet.

  • Hur var det för dig som barn och som ung? Hade du tankar och känslor om att skydda allt levande – djur och natur? Känner du likadant idag eller har du förändrats i detta avseende. Vad kan det i så fall bero på?
  • Idealister och aktivister bland tonåringar och studenter blir ofta betraktade som naiva och orealistiska. Är det något du kan känna igen dig i som ung? Och hur ser du på dig själv idag? Kan du tänka dig att aktivt bidra till en omställning som kan rädda klimatet och skapa större rättvisa i någon typ av organiserad form eller på något annat sätt?
  • Frank Lloyd Wright, (1867-1959) var en amerikansk arkitekt.

Nyhetsrapporteringens alarm

I nyhetsrapporteringen och i allt fler forskningsrapporter kan vi läsa om klimatförändringarnas tydliga påverkan i form av stormar, hetta och bränder, översvämningar, människor på flykt m.m.?

  • Hur påverkar det dig? Upplever du att detta går att förändra? Och i så fall hur? Genom politiska beslut, ny teknik, livsstilsförändringar?
  • I den politiska debatten tenderar miljö- och klimatfrågor trots det alltmer akuta läget att komma i skymundan för andra frågor som nu i det senaste valet hösten 2018. Hur vill du förklara detta?
  • Stephen William Hawking, CH CBE FRS FRSA (1942–2018) var en engelsk teoretisk fysiker, kosmolog och författare.

    Ekonomiska intressens betydelse

    Ekonomisk tillväxt framställs i dag som en förutsättning för att hålla arbetslösheten nere, för att bekosta pensioner, vård och omsorg och för att inte investerare ska flyttar sitt kapital från Sverige. Ändå visar forskningen att tillväxtberoendet måste brytas om planeten ska kunna räddas.

    • Hur ser du på detta dilemma?
    • Vilken roll spelar ekonomiska intressen liksom kortsiktiga politiska mål om ökad produktivitet och tillväxt för att tona ner och avfärda miljö- och klimatfrågornas betydelse?
      LÄS MER om : Global orättvisa på Global Policy Forum som sammanställer kritiken mot det den rådande obalansen i världen
    • Vad ska vi kräva av politiker och företagare?

      • Kan man försvara den etablerade synen på utveckling – där ekonomiska intressen och dagens arbetsmarknad alltid sätts i första rummet – samtidigt som denna utveckling leder till katastrofala konsekvenser för planetens och människors överlevnad?
      • Vad kan vi själva göra för att utifrån våra tvivel gå vidare?

        • Hur kan vi låta våra tankar gro, växa och slå in på nya banor?
        • Vilken väg vill du gå? Kan du slå dig ihop med några grannar, arbetskamrater eller vänner som liksom du vill ta tag i dessa frågor och hitta ett sätt att komma vidare på?
        • Vad vill du/ni göra rent praktiskt? Köpbojkotter? Sluta flyga? Sluta köra bil? Bli vegetarian?
        • Utmaningarna är många men frågorna är bokstavligt talat livsviktiga; hur kan en värld se ut som inte bygger på exploatering av naturen och allt levande och inte heller utnyttjar andra människor – de som är fattiga idag och de generationer som kommer efter oss. Och hur bygger vi en sådan värld, genom FN etc?
          LÄS MER om : COP24 Katowice 2012 och deklarationen om ”En rättvis omfördelning”
        • James Ephraim Lovelock, (1919-) i Letchworth Garden City, är en brittisk författare, biokemist och uppfinnare. Lovelock är känd för att 1972 ha presenterat Gaiahypotesen, som därefter utvecklades till Gaiateorin.

          Hur kan vi utforma nya berättelser?

          • Kan vi hämta inspiration i andra kulturers sätt att förhålla sig till liv och naturen?
            LÄS MER om : James Lovelocks Gaiateori och läs indianhövdingen Chief Seattle´s tal till den federala amerikanska regeringen 1854 … ty detta land är heligt för oss
          • Kan vi lära av exempelvis buddisternas förhållningssätt, att man ska leva anständigt, och i hänsyn med de generationer som levt före oss och de som kommer efter oss?
            LÄS MER om : Kungariket Bhutan och deras analys av som menas med välstånd
          • Hur kan vi utforma nya berättelser inom ramen för de planetära gränserna berättelser
            i kommunpolitiken, i hyresgästföreningar eller i bostadsrättsföreningar?
          • På arbetsplatserna i relation till personalpolitik och verksamhetsutveckling?
          • I förhållande till skogsbolagens avkastningskrav i relation till CO2 utsläpp och den hotade biologiska mångfalden?
          • I de verksamheter ni själva är delaktiga i som boende, arbetsplatser, föreningar?
          VAD MENAR VI MED UTHÅLLIG UTVECKLING?

          SE DE TRE OMRÅDEN SOM MÅSTE SAMVERKA FÖR ATT EN UTHÅLLIG UTVECKLING BLR MÖJLIG

          Tiden är Nu!

          STUDIEMATERIAL         MILJÖKONTAKTER         VAD FÖRVÄNTAS AV OSS         STARTSIDA

Miljökontakter – ett urval


Klimataktion bildades år 2008 på initiativ av studenter och forskare vid Kungliga tekniska högskolan för att öka kunskapen om och engagemanget i klimat och miljöfrågor hos den enskilde medborgaren för att i förlängningen kunna ge stöd åt våra politiker för det förändringsarbete som kommer att behöva göras. Medborgarutredningen är ett led i det arbetet.
LÄS MER om: Klimataktion


FN:s utvecklingsprogram (UNDP) finns på plats i  170  länder  för att avskaffa fattigdom, minska ojämlikheter, främja fredliga samhällen och stötta  lände r att nå Globala målen till år 2030. UNDP  i Sverige arbetar för att stärka partnerskapet mellan Sverige och  UNDP, samt öka människors kunskap och engagemang för FN:s arbete och Globala målen för hållbar utveckling. Vi hjälper länder att förebygga kriser och konflikter, stärka demokratiska institutioner och bygga partnerskap för en hållbar utveckling där ingen människa lämnas utanför. Här hittar du material och resurser för de 17 Globala målen och de underliggande 169 delmålen som är lätt att ladda ner.
LÄS MER om: 17 Globala mål

Föräldravrålet vill att politiker ska visa mod och beslutsamhet i klimatfrågan. De ger röst åt alla som ännu inte är födda eller är för små för att föra sin talan kring den klimatproblematik som de inte bidragit till. De vill att kommande generationer ska kunna njuta av livet på jorden på det sätt vi har kunnat göra.
Föräldravrålet tar inte ställning till enskilda lösningar. De följer vetenskapen och ställer oss bakom experter och forskare inom området. De ser att vi kommer behöva alla lösningar som finns på bordet och fler därtill för att få ner utsläppen tillräckligt snabbt. Det kommer kräva att vi förändrar vårt sätt att leva men nästan alla är helt övertygade om att denna resa kommer vara positiv för ungdomarna, barnen och oss själva. Det kan öka vår livskvalitet och välfärd och öppna upp för en ny epok som bygger på att vi lever i harmoni med livet på planeten istället för att utarma den i snabb takt. LÄS MER om: Föräldravrålet


Klimatriksdagarna år 2014 och 2018 har haft som främsta uppgift är att rösta fram bra klimatförslag, som lämnas över till Sveriges riksdag. Var och en kan skriva en motion, ett förslag som man tycker är en nödvändig del av en framtida hållbar svensk klimatpolitik.
Dessa förslag har beretts före och under Klimatriksdagen av utskott, ämnesgrupper för olika områden. Ambitionen har varit att tillsammans med motionärerna arbeta fram gedigna förslag till klimatåtgärder. Klimatriksdagens deltagare har sedan genom röstning valt ut de bästa förslagen, som lämnats till representanter för Sveriges riksdag. Efter att Klimatriksdag 2018 avslutades drevs en kampanj för dessa förslag inför riksdagsvalet 2018.
LÄS MER om: Klimatriksdagen


Regeringskansliet har Regeringens uppdrag att ta fram en strategi för hållbar konsumtion.
Hur kan konsumtionen göras mer hållbar? Hur kan det bli lättare för oss konsumenter att göra klimatsmarta val? Det är några av de frågor som står i fokus i regeringens strategi för hållbar konsumtion. Målet är att strategin ska bidra till en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion.
LÄS MER om: Regeringskansliet

Stockholm Environment Institute är ett svenskt forskningsinstitut inom miljövetenskap med internationell profil och inriktning på bland annat policyfrågor. SEI startade sin verksamhet 1989 på uppdrag av Sveriges regering. Institutet finns idag lokaliserat till Garnisonen i Stockholm.
LÄS MER om: Stockholm Environment Institute

Så här arbetar Klimatsvaret – CCL Sverige
Deras mål är att skapa den politiska vilja som kan stoppa klimatförändringen och att stärka våra medlemmars förmåga att utöva sin demokratiska makt. För att uppnå detta utbildar vi våra medlemmar så att de kan förespråka vår politik och utveckla vår organisation.
Detta är vårt konkreta förslag Avgift och Utdelning:
– På inrikes vägtransporter ska en stadigt stigande avgift på alla bränslen införas. Avgiften ska vara så hög att utsläppen från trafiken minskar med 10 % (linjär minskning) per år. Statens hela intäkt från dessa avgifter ska delas ut i lika delar till alla vuxna medborgare och halv del till vårdnadshavaren för varje barn.
 
– På flygbiljetter ska läggas en stadigt stigande avgift. Den ska vara så hög att
utsläppen från flyget minskar med 10 % (linjär minskning) per år. Intäkten från
avgiften ska delas ut enligt samma princip som för inrikes vägtransporter.
 
– På EU-nivå ska läggas en stadigt stigande avgift på alla bränslen. Avgiften ska vara så hög att EU med råge klarar sina åtaganden i Paris för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Hela intäkten från avgiften ska delas ut i lika delar till alla vuxna invånare i de olika länderna och halv del till vårdnadshavare för varje barn.  LÄS MER om : Klimatsvaret


Naturskyddsföreningen är en demokratisk folkrörelse med lokala avdelningar, kretsar och medlemmar över hela landet. Alla som tycker att natur- och miljöfrågor är viktiga och som delar föreningens värdegrund är välkomna att bli medlemmar. Ju fler de är, desto mer nytta kan de göra för natur och miljö. Eftersom de är så många medlemmar i föreningen lyssnar ofta makthavare och beslutsfattare på våra synpunkter och tar oss på allvar.
Naturskyddsföreningen är en ideell förening för naturskydd och miljövård. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden och har funnits i över hundra år. Idag är vi fler än 226 000 medlemmar som tillsammans vill förändra världen till det bättre.
LÄS MER om: Naturskyddsföreningen


Fossilfritt Sverige är en plattform för dialog och samverkan mellan företag, kommuner och andra typer av aktörer som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen. Initiativet samlar kunskapen och viljan i alla samhällssektorer och verkar för att synliggöra det klimatarbete som sker runt om i landet. Fossilfritt Sverige arbetar för att påskynda omställningen inte bara för att det är möjligt utan också för att det är ekonomiskt lönsamt.
LÄS MER om: Fossilfritt Sverige


Stockholms Resilience Center (SRC) är ett internationellt kompetenscenter för återhämtning och hållbarhetsvetenskap. Sedan starten 2007 har SRC utvecklats till ett världsledande vetenskapscenter för att hantera de komplexa utmaningar som mänskligheten står inför. Centret är ett gemensamt initiativ mellan Stockholms universitet och Beijers institut för ekologisk ekonomi vid Kungliga svenska akademiska vetenskaper. Det styrs av ett oberoende internationellt styrelse med ytterligare strategisk rådgivning från en internationell rådgivande nämnd. Centret finansieras av Stiftelsen för strategisk miljöforskning, Mistra.
LÄS MER om: Stockholm Resilience Centre


Naturvårdsverket är en statlig myndighet för miljöfrågor. De arbetar på uppdrag av den svenska regeringen med miljöfrågor inom Sverige, inom EU och internationellt. Naturvårdsverket är en drivande och samordnande kraft i miljöarbetet. De ansvarar för frågor som handlar om klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning samt miljöforskning.
Naturvårdsverket ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås. Vi ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.
LÄS MER om: Naturvårdsverket


Klimatklivet är ett statligt bidrag för investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser. Det kan sökas av alla utom privatpersoner och hanteras av Naturvårdsverket och länsstyrelserna. 3,2 miljarder kronor har fördelats till lokala klimatinvesteringar sedan 2015.
LÄS MER om: Klimatklivet

Förenta nationernas miljöprogram, som ofta förkortas UNEP, är ett organ som samordnar Förenta nationernas miljöarbete. Det bildades efter Förenta nationernas miljövårdskonferens i Stockholm 1972, som hade föreslagits av Sverker Åström. Organet är underordnat FN:s generalförsamling. Huvudkontoret ligger i Nairobi.
LÄS MER om: UNEP (engelsk sida)


Greenpeace är en global oberoende kampanjorganisation som använder fredlig protest och kreativ kommunikation för att avslöja globala miljöproblem och främja lösningar som är nödvändiga för en grön och fredlig framtid.
LÄS MER om: Greenpeace

EcoWatch är en ledande miljönyhetssida som engagerar miljontals berörda personer varje månad. De är leddande med att använda online-nyheter i USA för att driva grundläggande förändringar för att säkerställa vår planet och vår livslängd.
EcoWatch ger originalinnehåll från ett team av reportrar och har insikter från framstående miljö- och företagsledare. Nyheter är också kurerade från över 50 mediepartners, och vi förstärker budskapet från hundratals miljö- och vetenskapsorganisationer från hela världen.
EcoWatch är en amerikansk hemsida som trotar Trumpadministrationens pågående försök att förhindra de krafter som vill avveckla kolförbränning och undergräva tillkomsten av förnybara energikällor. I webtidskriften kan man läsa om det senaste i USA. Detta för att uppmärksamma vad som sker i landet och för att illustrera den ostoppliga utvecklingen av förnybar energi och annan modern gridteknik.
LÄS i WEBTIDNINGEN: EcoWatch


Havet är en organisation som sammanställt en lista över organisationer som på olika sätt arbetar med havsmiljön. En del har världen som arbetsområde, andra håller sig till Sverige. En del är ideella, andra inte.
LÄS MER om: Havet


Jordens Vänner är en partipolitiskt och religiöst obunden icke vinstdrivande organisation som arbetar för miljö och solidaritet. Organisationen verkar för en rättvis fördelning av jordens resurser, för fred samt ett ekologiskt hållbart och mänskligt samhälle där djur omfattas av hänsyn, medkänsla och respekt. Vi värnar om demokrati, folkrörelsesamarbete, jämlikhet mellan könen och kulturell mångfald.
LÄS MER om: Jordens vänner


Miljömagasinet är Europas enda oberoende gröna nyhetstidning. Miljömagasinet tillhör kategorin dagstidningar med endagarsutgivning, med omkring 2 300 prenumeranter, och trycks i tabloidformat. Miljömagasinet startades efter folkomröstningen om kärnkraft av alternativrörelsen. Tidningen hette då “Alternativet i Svensk Politik”, fanns på Tjärhovsgatan 44 i Stockholm och gjordes av idéella krafter. Det första numret kom ut den 10 juni år 1981, och trycktes på Kapsylen, Tjärhovsgatan. Den grupp som startade tidningen bildade i september samma år Miljöpartiet. Fram till den 1 augusti 2000 har Miljöpartiet varit majoritetsägare, men numera ägs tidningen av ett stort antal privata ägare och ideella föreningar. Tidningen är nu partipolitiskt obunden. Arbetet som görs för drift och utgivning av tidningen är till stor del ideellt.
LÄS MER om: Miljömagasinet


Syre, Syre Stockholm, Syre Göteborg och Syre Global ges ut av Mediehuset Grönt som startades 2015. Mediehuset Grönt ägs av Lennart Fernström och tidningarna är helt fristående från alla partier, fackföreningar, religiösa samfund och andra organisationer eller intressegrupper.
Syretidningarna är nyhetsmagasin för alla som vill förändra världen och se ett fritt, demokratiskt, solidariskt och hållbart samhälle bortom tillväxtdogmer och arbetslinjer. Syre kommer ut digitalt på tisdagar och på papper på fredagar, 10 gånger per år gör vi ett tjockare månadsmagasin. Syre Stockholm och Syre Göteborg kommer ut på fredagar på papper. Alla tre tidningarna är frihetligt gröna på ledarsidan.
LÄS MER om: Tidningen Syre

KRAV-märket är Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Organisationen KRAV utvecklar reglerna för KRAV-certifierad produktion och vi informerar om och marknadsför KRAV-märkt mat.
Krav, formellt KRAV ekonomisk förening, utvecklar regler för ekologisk odling och djurhållning, förädling och tjänster. Inom Krav finns stora aktörer på livsmedelsmarknaden såsom LRF, Arla, Coop, Ica, Lantmännen m.fl., men även Svenska Naturskyddsföreningen är medlemmar. Krav bildades 1985. Det började som den ideella föreningen Kontrollföreningen för Alternativ Odling med fyra medlemsorganisationer.
LÄS MER om: Kravmärkningen

Väljer du Fairtrade-märkta produkter skapar du möjligheter till förändring. Du bidrar till att odlare och anställda, med egen kraft, kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är en oberoende certifiering med uttalat mål att motverka fattigdom och stärka människors inflytande och handlingskraft – med syfte att skapa förändring och utveckling. Genom Fairtrade får odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom bättre kunskap om sina rättigheter, större försörjningsmöjligheter och en stärkt position på världsmarknaden. Det ger handlingskraft för förändring – och en möjlig väg ut ur fattigdomen. Fairtrades vision är en världshandel med rättvisa villkor, där producenter i länder med utbredd fattigdom har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och bestämma över sin egen framtid
LÄS MER om: FairTrade

Fältbiologerna är Sveriges största natur- och miljöorganisation för unga. Föreningen driver opinion i frågor som rör miljö, hållbarhet och naturens rättigheter, och genomför olika typer av aktiviteter som exkursioner, inventeringar, diskussionsforum, aktioner och träffar. Fältbiologerna finns för att vi lever på en planet där människans framfart äventyrar både vår och naturens framtid – därför behövs du. Som medlem ges du möjligheten att hänga i naturen och tillsammans med andra lära dig mer. Du tar ställning för en bättre värld och får chansen att kämpa för det du tror på!
LÄS MER om: Fältbiologerna

Rainforest Alliance är en ideell organisation som arbetar för att bevara den biologiska mångfalden och för en hållbar utveckling, genom att påverka markanvändningsmetoder, affärsseder och kundbeteenden. Organisationens huvudkontor ligger i New York och det finns ytterligare kontor runt om i USA och världen. Rainforest Alliance har sedan 1987 arbetat för att bygga en global allians av människor som delar vår vision om starka skogar och blomstrande samhällen. De arbetar vi landsbygdssamhällen i 76 länder runt om i världen för att bevara skogen, stödja hållbar försörjning och återställa balans till planeten vi kallar hem.
LÄS MER om: Rainforest Alliance

Green Cross International (GCI) är en global oberoende ideell och icke-statlig miljöorganisation (NGO) som arbetar för att ta itu med de globala utmaningarna om säkerhet, fattigdomsutrotning och miljöförstöring genom en kombination av påverkansamarbeten och i lokala projekt. Miljöorganisationen grundades av den tidigare Presidenten i Sovjetunionen och Nobelprisprispristagaren Mikhail Gorbatsjov 1993, som ett resultat av 1992 Earth Summit i Rio de Janeiro, Brasilien. Green Cross International har varit en aktiv aktör i Rio över 20 konferenser.
GCI har huvudkontor i Genève och har ett växande nätverk av nationella organisationer i olika länder. LÄS MER om: Green Cross International och på Wikipedia


TreeHugger är det ledande mediautrymmet som är dedikerat till att driva hållbarhet (på engelska). Delvis till en modern estetik strävar vi efter att vara en one-stop-butik för gröna nyheter, lösningar och produktinformation. De publicerar en upp till minutblogg, veckovisa och dagliga nyhetsbrev, och uppdaterar regelbundet Twitter och Facebook-sidor. TreeHugger är en del av Narrative Content Group.
LÄS MER om: Treehugger


SVENSKA EKOTURISMFÖRENINGEN arbetar för mer och bättre ekoturism, en turism som bevarar och tar ansvar för ömtålig natur och kultur, både i Sverige och utomlands. Under de senaste åren har ekoturism bidragit till att skydda unik natur och kultur runt om i världen.
LÄS MER om: Ekoturism


Det finns många specialinriktade företag och organisationer som med sin kompetens som ska underlätta omställningsarbetet i andra företag.
Zeromission är ett sådant företagskoncept med utgångspunkten att Framtidens företag måste drivas på ett sätt som gör att klimatet och planeten trivs jämte affären. Vi finns för att vi är övertygade om att både företag och människor, vill och kan bättre. Vi analyserar verksamheter, mäter klimatpåverkan och erbjuder klimatkompensation för de utsläpp som är svåra att komma åt. När klimatpåverkan blir en synlig kostnad så går arbetet för att minska den fortare. Och kunder, konsumenter och affärspartners väljer hellre ett företag som värnar om planeten tillsammans med affären.
LÄS MER om: Zeromission


Framtiden i våra händer arbetar för ett långsiktigt hållbart och solidariskt samhälle. De utgår från att det har betydelse vad du gör. De tror på den stora förändringen, i förståelsen och i betydelsen som ligger i människors egen livsstil och på att det finns en avgörande kraft när människor agerar tillsammans. Framtiden i våra händer har en utmärkt lista över organisationer som värnar om miljön och ett långsiktigt hållbart och solidariskt samhälle. HÄR ÄR DEN.
LÄS MER om: Framtiden i våra händer


Många tidskrifter har tagit upp klimatkrisen från sina respektive utgångspunkter som då ska motsvaras av den policy som de har på miljöområdet. Veckans affärer är en sådan som beskriver problemen från Näringslivets perspektiv. Bland annat har de gjort ett repportage om en av FN´s rapporter. FN-rapport, med rubriken: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system.
LÄS MER om: Veckans affärer


Klimatordlista med miljöbegrepp.Förklaringar till ord och förkortningar till organisationer inom klimatet. Sveriges största klimatordlista där vi förklarar vad ord och förkortningar som har med klimat att göra betyder. Så enkelt som möjligt!
Den finns på Facebook och twitter. Klimatordlistan är mer inriktad på klimatfrågans politiska sidor än de naturvetenskapliga sidorna. Klimatförhandlingarna under FNs klimatkonvention UNFCCC får därför mycket utrymme i ordlistan. Klimatordlistan drivs utan vinstintresse av den ideella föreningen Emisso. Klimatordlistan skapades 2010 av Petter Lydén. Ett utkast till en engelsk (internationell) version av klimatordlistan finns på www.climatedictionary.com.
LÄS MER om: Klimatordlista

Miljömärkningen med Svanen ”föddes” 1989, när Nordiska Ministerrådet startade Svanenmärkningen för att hjälpa konsumenter göra bra val för miljön. Det började med papper och batterier och idag hittar du Svanen på fler än tiotusen varor och tjänster. Efter några år fick Svanen sällskap av EU-Blomman, EU:s miljömärke. Det statliga bolaget Miljömärkning Sverige ansvarar för både Svanen och EU-Blomman och arbetar utan vinstsyfte på uppdrag av regeringen.
LÄS MER om: Miljömärkning Svanen i Sverige

Nätverket KlimatSverige samlar organisationer och enskilda som tar klimatforskningens varningar på allvar. Här finns en lista med organisationer som har anslutit sig till nätverket KlimatSverige i alfabetisk ordning, med länkar till respektive organisations webbplats.
KlimatSverige har på ett av sina stormöten beslutat att politiska partier inte får vara med i nätverket. Däremot är alla politiska partiers miljögrupper och ungdomsförbund välkomna. LÄS MER om: KlimatSverige och dess nätverk

Medborgarutredningen har tillkommit för att det behövs en ny upplysningstid. Mänsklighetens nya historiska situation måste präglas av medvetenhet om de planetära gränserna. Behovet av en ny förståelse är stort. I linje med detta genomfördes Medborgarutredningen under hösten 2015 och våren 2016 på ABF-huset i Stockholm. Nio seminarier hölls i ABF-huset i Stockholm åtföljda av sju studiecirkelar. Arrangörer var Klimataktion och ABF Stockholm. Senhösten 2016 tillkom ett seminarium med studiecirkel. Moderator för alla seminarierna var Stina Oscarson, kulturskribent, debattör och regissör.
LÄS MER om: Medborgarutredningens arbete

Håll Sverige Rent är en icke-vinstinriktad stiftelse, bildad 12 oktober 1983 av Naturvårdsverket och Returpack och som genom opinionsbildning verkar mot nedskräpning, för återvinning och ökad miljömedvetenhet. Har sina rötter från kampanjen Håll Naturen Ren som startades 1962 på initiativ av Naturskyddsföreningen. Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. De samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet. Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Arbetet finansieras av bidrag och projektmedel från företag och myndigheter samt genom insamling till 90-konto. Håll Sverige Rent är medlem i FRII och Svensk Insamlingskontroll.
LÄS MER om: Håll Sverige Rent

 

Till STUDIEMATERIAL       Till VAD FÖRVÄNTAS AV OSS       Till STARTSIDA